som en fågelunge satt jag där i ditt bo
med öppen mun tog jag emot
och mina ögon följde din flykt
du lovade mig vingar
att jag skulle få växa hos dig
och se solen
det gift du gav mig förstörde min syn
och mina vingar blev svaga av skam
med mina sista krafter nådde jag randen
och jag flög till sist
den korta resan mot marken
Av Sara Axelsson 26 aug 2004 11:42 |
Författare:
Sara Axelsson
Publicerad: 26 aug 2004 11:42
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå