Sjukvårdsdirektörerna löpte amok
och tusen gråtande kvinnor
förlorade sitt arbete.
De är ej längre behövda
utan anses som onyttiga slängvaror med stela axlar,
som ska förpassas till långtidsjukskrivningarnas svartbeslöjade katedraler.
Obrukbara prestationsångestbärare med misslyckade utvecklingssamtal i bagaget,
ruttnande ålderdomsbenranglar som ej längre är behövda.
Obrukbara Obehövda Ting som kostar mer än det smakar,
är det stämpeln åtstramningskonsulterna brände i deras utslitna kroppar.
Är hennes liv redan förbrukad, hon som vårdade i barmhärtighetens tjänst?
Är hennes slit inget värt , hon som har torkat bort avföringen från sjuka människors bakar?
Är hennes liv redan fröbrukad, i skuggan av dehumaniseringens smutsiga stank?
De drar åt svångremmen på värdighetens bekostnad
och nu får hon torka samhällets avföring tills hon kliver in
i utbrändhetens ångestfyllda snara.
Samhällets åtstramningskonsulter dansar med budgetsunderskott under hennes näsa.
De höjer sina löner för att markera att de är värda mera än hennes insats
i och med de inte behövde ha andras avföringar på sina bara händer.
Tusen gråtande kvinnor brände sina gråa avskedsbrev.
De är bortglömda vrak som har gett sitt liv
för att hjälpa och vårda människor i nöd.
Av Margareth Osju 15 jul 2004 10:54 |
Författare:
Margareth Osju
Publicerad: 15 jul 2004 10:54
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå