Dramatenskådespelare och Könsroller

Jag gillar när heterosexuella män visar mycket känslor, starka känslor, jag gillar känslor.

På sätt och vis tycker jag att det är lite sött, skönt och förlösande, med stora män som är duktiga i sina yrkesroller pucklar på varandra i ett rejält gammalt hederligt slagsmål!

Det är som Astrid Lindgren skriver:

Jag är fattig bonddräng
och jag tuggar mitt snus
och när lördan kommer
vill jag ta mej ett rus
Sen när jag blitt livad
vill jag tampas och slåss!
vila hos en flicka
vill jag också förstås .


Men när jag sen öppnade tidningen och läste om slagsmålet så var det inte så romantiskt som jag trodde. Men ändå.
En liten stund av bondromantik fick jag i alla fall. :-

Men egentligen är det hemskt och föresten är det är hemskt och typiskt av Astrid Lindgren att cementera könsrollerna så där!

Ovan skrev hon om Alfred och så här skriver hon om Pigan Lina:

Varför är jag inte vacker?
Varför är jag inte fin?
Varför har jag inga pengar,
inte ens en symaskin.

Det är ju rätt tragiskt håll med!, lyckan är att vara vacker och fin, och lyckan är att få en symaskin. Allt för att göra sig vacker inför mannen det vill säga Alfred, som som alla andra män bara slåss och super.


För det är ju män som slåss, jag ser det varje dag i skolan, det är ju inte bara böghögar utan, brottning, vrål, boxning och knuffa varandra hela tiden,
om igen
varje rast
varje lektion
hela tiden
om igen.

Tjejerna kramas när dom träffar varandra, killarna slår på varandra.
Varje dag
om igen.
Samma visa år ut och år in..

Men vad är det då som gör detta?

Är det uppfostran nu igen, vi män uppmuntras när vi fajtas, flickorna uppmuntras att sitta stilla. För könsrollerna är ju inte direkt medfödda eller hur?

Men det är män som står för våldet i samhället.

Margareta Winberg skriver

Ty vem belastar samhället och oss kvinnor?
Vem sitter i fängelse?
Vem är fotbollshuligan?
Vem misshandlar kvinnor i hemmet?
Vem kostar mer vid sjukdom?
Vem tror att kvinnor är saker som kan köpas och säljas?
Vem nonchalerar sina barn?
Vem tar allmänt för stor plats i det offentliga rummet - utan att ha något särskilt att säga?
Vem startar och bedriver krig?
Vem leder världen mot mål som kan ifrågasättas?
Vem är patriark och egenkär?
Vill män vara denna börda? Vet de om att de är det? Måste det till en kvinnorevolution för att visa att vi inte finner oss?



Men vad beror detta på? Varför tar vi män oss an dessa roller?
Varför gör vi så här automatiskt utan att tänka? Vem uppfostrar oss män, vem uppfostrar oss att göra det? Vem är det som uppfostrar männen?


Kvinnorna...


Jo det är ju en annan grundmurad sanning att det är kvinnorna som står för uppfostran, det är ju det hälften av hela jämställdhetsdebatten handlar om att männen måste ta mer ansvar hemma.

För att kvinnorna uppfostrar barnen. Kvinnorna tar mest ansvar hemma. På dagis är det kvinnor i skolan är det kvinnor. Margareta Winberg skrivrer att vi män "nonchalerar" sina barn.

Men varför uppfostrar kvinnorna oss till förtryckare då? Varför håller kvinnan som har varit förtryckt i 5.000år på att fortsätta uppfostra oss män till förtryckare?

Kvinnan uppfostrar ju flickor också och dom blir ju inte förtryckare!
Så man kan inte säga att kvinnan inte vet hur man uppfostrar en icke förtryckare.
Om vi män hade fått samma uppfostran som flickorna så hade vi aldrig blivit förtryckare.

Snälla kvinnor! Ge oss samma uppfostran som ni ger till flickorna!


Eller är det frånvaron av män som gör att pojkar bli stökiga? Många poliser jag har pratat med säger att dom unga killarna som begår brott oftast är dom som inte har någon pappa.

Män har tydligen en lugnande inverkan på unga killar, det är därför dom behövs så väl i skola och på dagis, det är det många som anser.

Men då måste det ju vara skillnader på oss män och kvinnor ändå. För om det inte är någon skillnad på oss då hade ju kvinnorna bara behöv lära om.
Om män och kvinnor har exakt samma förutsättningar från födseln att bli exakt lika bra på exakt samma saker då måste ju kvinnorna kunna lära sig bli lika duktiga som männen på att få pojkarna att bli lugna.

Då måste det ju för alla kvinnor bara vara att lära sig, ett stort arbete, men inte omöjligt. Kvinnorna får lära om så att dom uppfostrar pojkarna bättre så att dessa pojkar inte växer upp till förtryckare.

Eller hur!
För annars skulle det ju bli väldigt konstigt när nu lesbiska par skall adoptera. En kvinna är ju en minst lika bra pappa som en man eller hur! Det är ju inte könet som spelar någon roll.

Det kan ju heller inte vara TV Media och dataspelen som uppfostrar oss män till att bli förtryckare. För kvinnoförtrycket har ju pågått i flera tusen år och TVn har ju bara funnits i femtio år, datorn är ännu yngre, och tidningar kom väl först med upplysningen.

Nej genom alla år av kvinnoförtryck så har vi ju bara en enda gemensam nämnare. Kvinnan uppfostrar barnen.

Och eftersom könsrollerna inte är medfödda så är det kvinnan som uppfostrar män till förtryckare om kvinnor till offer.

Ja så ser det ut... och kommer se ut ända tills kvinnorna gör en helomvändning och ger samma uppfostran till pojkarna som till flickorna. Först då har vi ett slut på Kvinnoförtrycket.

För könsrollerna är ju inte medfödda det vet vi ju eller hur.


Källa:
Hujedamej och andra visor av Astrid Lindgren
Aftonbladet 2004 04 07 Margareta Winberg

Av Marcus Ottosson 10 jun 2004 00:07