Jag lider med Sofia Lindblom

Bland alla galningar och sanningens profeter här på Sourze finns en äkta människa som verkligen skriver ifrån sitt hjärta. En riktigt ärlig, tapper och ödmjuk ung kvinna verkar hon vara. Hon heter Sofia Lindblom och hennes två artiklar agående hennes brors öde har väckt enorma känslor hos mig! När jag läser om hur hennes familj fått lida kan jag inte annat än bara sucka och återigen konstatera att Sverige hamnat på bananrepubliksnivå vad det gäller dess rättsväsendets behandling av män som anklagas för sexbrott. Det är vidrigt och det är fullkomligt oacceptabelt och jag har en nyhet för alla - det kommer INTE att ändras utan risken är att det kommer att bli sämre! Behandlingen av Sofias bror är ett typiskt exempel på nedåttrenden som jag tidigare skrivit om här på Sourze.

Sexmålsdebatten förs flitigt här på Sourze och artiklarna dyker upp på löpande band. Den ena skribenten tycker att alla män anklagade för sexbrott är skyldiga och den andra tycker tvärtom. Några av dem som bara skriver kommentarer till andras artiklar anklagar mig för att skriva i egen sak, andra stödjer mina inlägg. Somliga skriver rentusagt dumma inlägg. Debatten är ändlös. Alla kommer till tals men i slutändan går meningarna ändå isär. Men det som Sofia Lindblom skriver säger precis allt om hur det svenska rättsväsendet fungerar. Hennes texter handlar om verkligheten bakom kulisserna av det tveksamma rättssystemet vi har i Sverige. När hon skriver att hennes bror blev häktad utan bevis beskriver hon hur det går till i verkligheten.

Det som gör Sofias artiklar mest intressanta är hur hon beskriver sin brors öde utifrån hans anhörigas synvinkel. Det är ovanligt att någon skriver som hon gör. Jag undrar hur många av oss som tänker på familjerna bakom männen som blir oskyldigt anklagade för sexbrott? Om hur, i det här lillputtsamhället, grannar och andra i vår omgivning snackar bakom ryggarna på mammorna och papporna såväl som flickvännerna och barnen till män som har gripits för sexbrott? I Sverige är det precis så här: Det räcker med att en kvinna anklagar en man för att mannen ska gripas och häktas. Bevis behövs inte i sexmål. Kvinnans uppgifter räcker. Mannen blir gripen och inlåst utan tillstymmelse till bevis! Är detta inte lite konstigt? Tänk er i fall våra poliser grep vemsomhelst som anklagats av vemsomhelst för ett brott utan att något som helst bevis kunde stödja anklagelserna. Våldtäkt, incest, sexuellt utnyttjande m.m. är de enda brottsrubriceringar som kan föranleda en häktning utan bevis. Detta förekommer inte i något annat EU land. Det gör att man undrar vart vi egentligen är på väg med vårt rättssamhälle? Vill vi ha ett system enligt vilket vi kan låsa in folk utan bevis? Vill vi ha ett system som senare ber om ursäkt efter att skadan har skett? Tycker vi att det är schysst av våra jurister att förstöra Sofia Lindbloms brors liv och i efterskott, efter två rättegångar som kostar oss skattebetalare mycket pengar kanske tala om för oss att han var oskyldig? Detta har hänt i snart 50 fall sedan 1997. Vill vi ha ett sådant rättssamhälle?

Jag känner inte Sofia Lindblom eller hennes bror, men jag lider med dem och med deras anhöriga. Gör ni det? Eller är det så att ni kanske tycker att allt går rätt till i Sverige... tills den dagen ni själva blir drabbade?

Av William Butt 09 jun 2004 17:20