Ur led är tiden Sverige efter Tumba

Ur led är tiden

I de blindas rike är den enögde kung. Samma dag frikännandet av männen som våldtog och utnyttjade en kvinna i Tumba kommer berättar Gudrun Schyman i SVT:s debatt att hon vill starta ett feministiskt parti. Det skulle vara lätt att skratta åt populistiska rödstrumpor och f.d. partiledare som envist vidhåller patriarkatets förtryck av människor. Men skrattet fastnar i halsen. Domen i Tumbafallet lämnar en bitter eftersmak av orättvisa, förnedring och maktlöshet i munnen. Och en stilla undran; har Gudrun rätt?

För mig är det obegripligt att skribenter på Sourze, som Michael Lundahl och Billy Butt, kan försvara domen. När alla juridiska spetsfundigheter och tvetydiga lagtydningar skalas bort kvarstår faktum. En mycket berusad kvinna som själv säger sig ha minnesluckor av kvällen framstår som en lögnare. Trots att hon har minnesluckor går det inte att bevisa att hon var hjälplös. Förövarna, dvs de unga "pojkarna", framstår som betydligt trovärdigare när de hävdar att de hade ingen "aaaaaaaning om att hon inte var med på gruppsexet". En fråga; varför inte först och främst ifrågasätta förövarnas trovärdighet istället för kvinnans? Hur försvarar de sitt påstående? Vad leder till dessa mäns totala brist på empati och avhumaniserande av en människa till ett runkobjekt som man "kan tömma pungen i". Svaret är fördomar. Samma gamla kvinnoförtryck i nya kläder. "Män vill ha en oskuld som är en hora". "Kvinnor vill alltid ha sex".

Det tragiska med våldtäktsmålet i Tumba är de signaler det sänder till allmänheten. Inte bara så är det prejudicerande för hur man ska döma i andra mål, den stora uppmärksamhet fallet har rönt är betydligt värre. Domen visar att ett nej inte alltid är ett nej. Att i det snåriga gränslandet mellan paragrafer och lagar är det lätt att gå vilse och helt tappa koncepterna. Visst, lagar är inte fullkomliga eftersom det är människor som stiftat dem, men när lagarna inte räcker eller är uppåt väggarna fel måste det till en lagändring. För 300 år sedan var det tillåtet att aga barn och döma fångar till döden. När en lag motverkar sitt eget syfte är det dags att fråga sig vad som har gått fel.

Oavsett vad skribenter som Michael Lundahl skriver kvarstår faktum att många våldtäkter varken leder till åtal eller anmäls. Domen i Tumbamålet är den sista spiken i kistan. Vilken kvinna kommer överhuvudtaget att överväga möjligheten att anmäla våldtäkt när rättssystemet är gammalt och ineffektivt? Våldtäktsmännen från Tumba är ett resultat av det samhälle de vuxit upp i. Den dagliga pornofieringen av alltifrån underkläder till schampo är en bidragande orsak. Attribut och associationer som förr enbart förekom i extrema porrfilmer är vardagsmat som serveras i TV-soffan och på reklampelare. Det är inget ovanligt med stringtrosor. Tonåringar har avancerad analsex, gruppsex osv. Och visst finns det kvinnor som njuter och tycker om gruppsex vilket är jättebra för dem men jag kan garantera att majoriteten inte gör det, det gör helt enkelt för jävla ont att bli påsatt fem gånger i timmen av en bunt okända män. Oavsett synliga skador är det psykiska och fysiska lidandet stort. Fråga vilken läkare som helst.

En annan orsak är bristen på empati, ökad segregering i samhället och stora sociala skillnader. De flesta killar jag känner är oförstående inför männen i Tumba och hur de kunde utnyttja en berusad och drogpåverkad kvinna. De förstår inte nöjet att ligga med en kvinna som är för berusad för att veta vad hon gör. Själv har jag vid ett flertal tillfällen följt med killar hem, kanske borde jag varit försiktigare, "ifall det skulle vara en potentiell våldtäktsman" men jag vill inte tänka så. De flesta killar är trevliga, respektfulla och schyssta och känner lika stor avsky som jag inför gruppvåldtäkter. Tyvärr är domen i Tumbamålet ett gigantiskt steg tillbaka. Ska kvinnor alltid tvingas se sig om över axeln? Behöva ha eskort på väg hem? Tänka att de inte får bli för berusade, inte kunna leva ut sin sexualitet eller träffa killar på krogen? När brott begås straffas inte förövarna, samhället tar inte sitt ansvar, vad kvarstår då? Lagen måste ses över annars riskerar vi ett odemokratiskt samhälle som sväljer sig själv. Kanske har Gudrun rätt i alla fall...?

Av Ninna Bengtsson 08 maj 2004 18:19