Göran Rosenberg och sanningen

Jag har fått ett mail av Göran Rosenberg som återges i sin helhet längre fram. Han framför där att min kritik av honom är "sakligt obegriplig" och han säger sig "ana" att min kritik har osakliga orsaker. Här är mitt svar.

För snart två år sedan sände jag in tre debattartiklar om Mellersta Östern till DN:s debattsida. De var polemik mot andra Israelpositiva inlägg där. Alla tre refuserades utan angivande av annat skäl än utrymmesbrist. Orsaken är att DN:s debattredaktion och ledarredaktion är en proisraelisk propagandacentral. Sedermera publicerade jag dessa inlägg på web-tidningen Sourze. I det första och tredje inlägget kritiserar jag Göran Rosenberg. I det första gäller kritiken hans häpnadsväckande påstående att det inte spelar någon roll vad som utlöst kriget i Mellersta Östern. Så här skrev jag:

"Skammens vårdagar

en kommentar till :"Dödsdansen i Mellanöstern", DN-kolumn av Göran Rosenberg 4/4 på DN:s ledarsida.

I första delen av kolumnen skriver Göran Rosenberg följande: "Vilka händelser A och B som utlöst denna självförintelsens piruetter är ointressant". Varför är det ointressant att ta reda på hur detta krig uppstått? Vidare framför Göran Rosenberg följande: "Det finns ingen seger att vinna i detta hämndens och våldets pas-de-deux, oavsett vilka illusioner parterna själva må ha om den saken". "Parterna" framstår här som jämställda.
…
Göran Rosenberg invecklar sig i resonemang om djurarter som äter upp sin avkomma eller partner, om att "självbevarelsens logik", som är lättraserad måste ges en chans att bryta "självförintelsens logik" så att dessa "dödsdansens parter" kan skiljas åt. Varför dessa svårbegripligheter? Är det för att förstärka den upprepade lögnen om de jämställda "parterna" där varken den ene eller andra bär ansvaret och därför heller varken kan fördömas eller ställas inför rätta. Eller är det bara ett utslag av bondklokhetens "det är inte ens fel när två träter". I bägge fallen är Göran Rosenberg långt från krigsförbrytar-domstolarna i t ex Nürnberg och Haag. Eller från den utvidgning av Haagdomstens mandat från att gälla f d Jugoslavien till att gälla alla krigsförbrytelser oavsett förbrytarnas nationalitet och religion som FN nu arbetar på.

"Detta får inte bli ännu en skammens vår i Europa". Så slutar Göran Rosenbergs kolumn den 4 april. Vi kan alla varje dag i DN och andra tidningar läsa vad som händer i Mellersta Östern. Det har varit möjligt år ut och år in. Det räcker att titta på TVnyheterna. Det är en skammens vår för Europa. Särskilt för de statsmän, intellektuella, kristna ledare och andra opinionsbildare som under årens lopp med samma argument som Göran Rosenberg här upprepar underlättat för Israel att gå vidare med den ockupation och det förtryck som till slut lett fram till katastrofen våren 2002. Jag tycker ni, med er tillgång till kunskap och er position som politiker och opinionspåverkare har er del i den skam som denna vår drabbar oss alla."

I den tredje artikeln kritiserar jag Göran Rosenberg för att han smutskastar den bojkott av Israeliska produkter och turistmål som bedrivs av Palestinagrupperna. Bojkotten av Israel skulle, påstår han fräckt, stärka våldets krafter. Och han drar fräckheten ett steg vidare till rena förolämpningen: att de som stödjer denna bojkott av Israel får honom att tänka på nazisternas bojkotter av judiska fabriker. Så här skrev jag:

"Stöd Palestina och bojkotta Israel. Nu.

Tisdagen den 7 maj hade jag tid för en undersökning på vårdcentralen i Haga, en kommundel i västra Örebro. På vägen hem satte jag upp några små klisterlappar med texten:
"Du kan göra en insats för att protestera mot Israels brott mot folkrätten. Drick inte israeliskt vin. Njut av andra länders frukter. Turista inte i Israel. Bojkotta Israel."

Nästa dag kunde jag i DN:s kulturdel läsa vad jag gjort - enligt kulturskribenten och DN-medarbetaren Göran Rosenberg.

I halvsidesartikeln "En betänklig bojkott" dömer han ut bojkottkravet för att det:

- "kommer högst sannolikt att stärka de självsvåldets krafter som alltid ansett att israel bör strunta i omvärlden/eftersom världen alltid är emot judarna."
- "ger ammunition åt regimen Sharons paranoida propaganda".
- "en bojkott av israeliska varor bara skulle stärka den israeliska extremhögern".

Detta hade jag alltså, i all anspråkslöshet, bidragit till när jag dagen innan klistrat upp mina bojkottlappar i Haga kommundelscentrum. Och inte nog med det. Göran Rosenberg undervisar mig också om att det finns starka historiska ekon i denna konflikt:

"Den som av aldrig så behjärtansvärda skäl förespråkar en bojkott av israeliska varor bör åtminstone vara medveten om ekot från arabstaternas långvariga bojkott av och embargo mot ett Israel man aldrig ville erkänna liksom av ekot från de naziledda bojkotterna av judiska affärer i trettiotalets Tyskland." min understrykning, SF

Att skilja på israelkritik och anti-semitism.
Att beskylla Israelkritiker för anti-semitism hör till Israels regerings främsta propaganda-argument. Att det ofta upprepas gör det inte mindre vidrigt. Anti-semitism är i Sverige, liksom annan rashets och religiös hets, enligt lag förbundet. Och reell anti-semitism existerar och växer sig dessutom starkare i dag. Vidrigheten hos Göran Rosenberg ligger i att han, kulturskribent och intellektuell, systematiskt kopplar ihop berättigade protester mot staten Israels våldspolitik med judehets."

Jag ser i Göran Rosenbergs mail att han tidigare i DN haft en debatt med en Bachner som systematiskt kopplar ihop Israelkritik med anti-sionism. Det är en kritik som är befogad - även om den i Göran Rosenbergs fall mest liknar ett familjegräl.

Obegripliga är de slafsiga antydningarna om att Göran Rosenberg inte vet vad som "gått åt mig", men "anar" något. Han "anar" att skälen till mina DN-artiklar om Mellersta Östern "inte har med sakfrågan att göra". Så länge han inte kan redovisa fakta eller citat så kan han "ana" vad fan han vill. Men något bevisvärde i en anständig debatt har det inte.

Slafsiga antydningarna och intellektuell slapphet är återkommande i DN:s s k kulturartiklar när de handlar om Mellersta Östern. Ta DN:s kampanj mot konstnären Lars Hillersberg, som för DN:s del ledde till publicistisk vanära och därefter - i DN - största möjliga tystnad. Ett aktuellt exempel är "Rumsrent judehat" av DN-medarbetaren M Zaremba DN 2004.03.04: "Den som idag säger sig vara "antisionist" tar på sig bördan att bevisa att han inte är något värre." Guilt by association kallas greppet. Känt från Moskvaprocesserna liksom från Mccarthyrättegångarna.

Här följer Göran Rosenbergs mail in extenso, daterat 2004.03.

"Hej Sven,
någon gjorde mig uppmärksamhet på ett angrepp du riktat mot mig i en artikel för rätt länge sedan på sourze.se och som jag sent omsider har läst. Jag vet inte vad som gått åt dig men jag anar. Hur någon som läst något av vad jag
skrivit inklusive min bok Det förlorade landet kan påstå att jag systematiskt skulle sammanlikna kritik av Israel med judehets är sakligt obegripligt. På länken Länk: rosenberg.se kan du
läsa en polemik som jag var inblandad i ett par år innan du kom på att kalla mig vidrig. Men som sagt, jag anar att dina skäl inte har med sakfrågan att göra.
Bästa hälsningar. Göran Rosenberg."

Avslutningsvis: gå till Sourze och läs hela artiklarna.

I den andra av mina tre artiklar som DN refuserade bemöter jag en annan Israelsupporter som anklagat EU för att signalera "fritt fram för Israels fiender" när de enligt honom attackerar "Mellersta Österns enda demokrati".

Du kan läsa de tre artiklarna i deras helhet på Web-tidningen Sourze. Gör då så här:

Gå till sourze.se. Längst nere till höger ser Du "fortsätt till förstasidan". Klicka där. Nu ser Du längst upp till väster "sök". Sök på frostenson obs rätt stavat: med ett s på slutet. Sedan hittar Du mina artiklar.

Av Sven Frostenson 02 apr 2004 11:37