Inom mig ekar orden,
"jag springer, jag springer, jag springer".
Hjärtat slår snabba slag.
Jag kan se bilden av mig själv,
springande i korridoren, med håret virvlande i luftdraget,
andningen som ökat.
Samtidigt tränger en annan röst fram mellan kliven,
"ta det lugnt, du kan inte gå fortare".
Med kontrollerade steg tar jag mig sakta fram,
med stöd av kryckan.
Tiden går mycket fortare än jag.
Av Maja Ekman 27 mar 2004 18:27 |
Författare:
Maja Ekman
Publicerad: 27 mar 2004 18:27
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå