Ja.
De har flugit hit
en amerikansk präst,
ska hålla bön på engelska,
ja,
de har flugit hit en amerikansk präst,
trots att de andra också kan prata engelska.
Fan.
De andra pratar också engelska, ja,
men de har flugit hit
en amerikansk präst,
läser bönen.
Fan.
Han ska tillbaka också, ja och bo på hotell.
Ja, innan han ska hem, efter att han läser bönen, innantill, ska han bo på hotell, i ett rum, ett rum som så många andra, där det bor,
amerikanska präster,
turister,
feta tyskar,
finnar
och
blemmor,
vårtor,
eksem,
skrubb-
och
skavsår,
gotlänningar,
barnfamiljer,
homosexuella,
daglediga,
tjacknackar,
ficktjuvar,
halvkriminella,
utstötta,
skådespelare,
flanörer,
fettichister,
estradörer,
rockstjärnor,
Henrik Berggren -
och
Jocke Bergkopior,
spioner,
agenter,
ostätare,
från Säpo,
GRU,
FBI,
CIA
och
Viktväktarna,
handelsresande,
turkiska terrorister på konvent,
i socker,
fan,
och
andras olycka,
tomtenissar,
stjärt,
nej, fan,
stjärngossar
och
amerikanska präster,
i ett rum, ett helt vanligt , som så många andra, golv, tak, fyra väggar, minibar, fullproppad av allehanda droger,
eter,
mescalin,
hasch
och
marujana,
svart afghan,
röd libanes,
skunk,
alkohol,
öl,
vin
och
sprit,
socker,
sydamerikanskt och afrikanskt odlat,
hampa,
socker,
raffinerat och rått,
ja,
tomteglögg och socker, ja, socker, fan socker och Tv-kanaler som visar porrfilm, hela natten, stönar, frustar och brölar aktörerna på tyska och aktriserna, knullas bakifrån, gnyr, är en BigMac och Company, fan och regissören,
är inte Ingmar Bergman, nej, fan, inte en chans i det genomfrusna helvetet på den blommande asfalten att Ingmar Bergman skulle spela in, regissera sånt här skit, nej. Regissören har betalat för plussmenyn, regissören, ja, inte Ingmar sitter på Gotland och runkar, till sina gamla mästerverk, nej, det gör han inte,
nej,
eller gör han det? sitter och runkar? Ibland? Har svårt att tänka mig det, om de skulle ha varit en maträtt, så är de en BigMac och Company, tjejerna, ja och han, som bestämmer, regissören har betalt för plussmenyn, om ni hajar?
Fan.
det blir en liten summa, inte mycket nej, men en då,
en summa,
fan.
- Vadå? Säger Denandre, har också trillat in i genom portarna till Domkyrkan, ja. VästeråsDomkyrka ordnar Christmas Carrol gudstjänst, de har flugit dit en amerikansk präst läser bönen, ja, de har flugit dit en amerikansk präst.
- Vadå?
Det bor folk på gatan.
- Vadå?
Det bor folk på gatan.
De flyger hit en amerikansk präst.
Fan.
Han har snubblat in, för att försöka, fånga, lite julstämning.
Ja.
Det är den där tiden igen. På året och man bjuds, måste springa, på grisfester hos vänner, kamrater, familjen, tjockasläkten, hos gamla arbetskamrater, förlag, hit och dit, fram och tillbaka, ja, så han försöker fånga lite julstämning, smiter in i Domkyrkan.
Han, ja, inte prästen, nej, fan.
Och även Denandre, ja.
Skiten studsar.
Han vaknar, slingrar sig ur de varma lakanen, rymmer undan det där stora knippet med känsloladdade minnen från andra nätter, när han tillslut hamnat där hos hon, är fin, som vanligt, en prinsessa, eller någon annan, inte lika fin, nej, men endå en prinsessa, ja, han, smiter från förpliktelser, smiter, undan det stora pekfingret i himlen som säger fy på dig, ajabaja, ja, han försöker, hon vaknar inte, nej, sover, ja, han, smiter, ålar sig efter golvet ut, ur hennes sovrum,
i korridoren,
precis som han lärt sig i armén, ja, ett vanligt jävla skyttekompani,
en skytteslusk,
sådana där som mest finns till, för att fiendens artilleri ska ha något att sikta på,
ja,
aj.
Hans uppgift är att tillsammans med sina kamrater plocka granaterna, ge fienden något att sikta på,
ja,
det har de kommit överens om,
på bägge sidor, hans och den andra,
ja,
springer det omkring, arbetare och poeter, precis som han, fram och tillbaka, även de, på den andra sidan, men även här på hans,
ja,
huller om buller,
ja, det är så det går till.
De, kommer överens, trycker på arbetarna och poeterna en hjälm, ger dem varsin knallpåk,
ja,
och lite andra prylar,
en persedelpåse,
strumpor,
två,
par,
tunna,
ett,
par,
ragg,
tre,
sockor,
två,
tunna,
ett,
par,
tjocka,
kalsonger,
ett,
par,
långa,
för långa,
fan,
en kåsa
och
lite andra prylar,
av plast,
en regnrock,
helt värde,
man blir dyngsur
nedanför knäna,
genom-
dy-
skitblöt,
fan,
kniv,
kokkärl,
snuskburk,
myggsalva,
en kompass
och
karta,
som inte funkar,
fan.
tryckt,
upp
och
ner
och
upp igen,
en ryggsäck,
att ha skiten i, ja.
Hoppla hoppla så är de iväg.
PANG!
PANG!
RATTA TA TA TA!
Och
BOOM!
Hjulen snurrar, industrin travar på och svinen i toppen får pengar på banken, fan, det är så det går till, ja, det är så det går till.
Fan.
Han ålar sig, med ett Pansarskott, ett rör, snett över ryggen, ut,
i korridoren,
genom lera och dy, med knallpåken, en grönmålad Akåfemma, inlindad i trasor, gamla strumpor, för att höja kammouflaget, han får inte bli upptäckt, nej, har sotat in sig i ansiktet, har fucking blåbärsris i hjälmen, sitter på snedden, ja, har en tänd cigarett, i vardera näsborren, två, ja, han får inte bli upptäckt, nej, då blir han markerad, ja, får promenera hem, inte åka lastbilsflak, nej, fan, han, får promenera, trycker sig mot marken, nej golvet, som att det gällde livet, ja, ålar, håller andan, smiter, ålar, ja, hon vaknar inte, nej, han ålar sig ut,
i korridoren,
reser han sig upp,
går vidare,
endast iklädd sina stora brallor,
med linnet, i bakfickan, den vänstra, ja, han har sitt linne, en brynja, precis som farfar, innan han dog, nerpulad i bakfickan, den vänstra på sina stora brallor, har han ärvt från farfar är död, ja, endast iklädd sina stora brallor och bar, mager överkropp,
möter han modern,
hustrun i huset,
dyker upp, gömd i mörkret, kliver in, på scenen, i ljuset.
- Hon tar väl hand om dig ordentligt, undrar hon lägger handen, känner, på polaren, sadeln, det börjar bulta, han blir nervös.
Nu går det undan, ja, fan, nu går det undan, bort i korridoren, in i stora badrummet, hon i ett tunt, genomskinligt, nattlinne av överklassens material och modell, han i sina stora brallor, ja, nu går det undan.
Ja, fan, nu går det undan.
Sittandes på toalettstolen, i badrummet, det stora, på övervåningen, undersöker hon honom, polaren, kuken, noga, smakar, ja, med handen, den vänstra, under påsen och den andra, den högra, kramar hans skinka, undersöker hon polaren, låter sin tunga vandra runt huvudet, petar, med tungspetsen, i jacket, kramar, påsen, skinkan, låter tungan vandra, fan.
Det går
inte
att behärska sig,
nej,
han försöker
leva som han lär
hålla sig,
ja,
men,
det går,
inte,
nej,
det går,
ja,
fan,
eller,
tjo,
det går,
fan,
vad det går.
Gubben i sätet, bredvid mitt, tre säten, fåtöljer, åt höger, fan, i salongen, gnyr även han, precis som killen på scenen, endast tio, kanske tolv, meter, år, där ifrån, fan, gubben gnyr,
fan.
Jag spyr,
i en påse.
Skiten studsar.
Tanten bakom, i bänkraden bakom honom, i Domkyrkan, Västeråsdomkyrka, skakar när hon sjunger saligt med i de andliga sånger som står på dagordningen, det gör de andra också, fan, det var nog bra länge sedan de skickade pengar, någon av dem, till Amnesty eller Greenpeace, ja, men de sjunger med, ja, de sjunger med, det luktar bajs, skit, ur munnen, fan, död ko instoppad i sig själv, glögg, men även ett doft av rikskanslerns kuk, kan urskiljas, spåras, ja, tanten bakom var gift med en herre som tillhör den där kretsen vars kuk luktar, smakar, precis som svinen i toppen, Doktorn, Kanslern, Kardinalen, Direktören, Generalen och Diktatorns kukar, fan.
De har flugit dit en amerikansk präst.
Fan.
Det bor folk på gatan.
De sjunger med.
Fan.
På amerikanska, ja.
O and A,
O and A,
Cum cantibus in choro,
Let our merry organ go,
Benedicamus Domino.
Cum cannabis in choro,
Let our merry organ go,
Benedicamus Domino.
Benedicamus Domino.
Fan.
Ja, vi sjunger med
nu tar vi i
allihopa
sjunger med
Benedicamus Domino.
Benedicamus Domino.
Let our merry organ go, go, go, go,
Cum canabis in choro,
Benedicamus Domino.
Benedicamus Domino.
Fan.
Av T.L Stjerna 09 mar 2004 14:09 |
Författare:
T.L Stjerna
Publicerad: 09 mar 2004 14:09
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå