Pappa Pedofil

Augusti-96.

Käre pappa

Äntligen hemma igen.
Alla mil till trots var du med som en objuden gäst på hela min resa. På Marcusplatsen i Venedig hörde jag dig citera Napoleon:
-Den vackraste salen i välden... men utan tak!
Ja, det kunde man kanske säga!
Du samtalade ofta med mig via citat och mitt stora historieintresse kan ju vara ett arv ifrån dig? Eller inte?
Jag kanske är en alldeles egen person?

Väl i Italien slog min febersjukdom ut i full blom igen, och det kan vara kladdigt att springa runt i italiensk sommarhetta med 39 grader i feber, men man kan ju kompensera sig genom att tillbringa timmar i vattnet.
Där låg jag och flöt omkring makligt på ryggen,ältandes de fågor jag fortfarande velat ha ett svar på.

I Ozbersalzberg... i nazisternas spår.
via Berchtsgarden till Örnnästet tänkte jag hela tiden bara på alla samtal om andra världskriget vi haft under åren.

Du var alltid en inspirerande samtalspartner... när du var nykter. Det var du som tipsade mig om Albert Speers dagbok från Spandau, viket indirekt ledde mig till Gitta Sereny: Min favoritförattare alla kategorier.

Tre av oss systrar är ju också födda under kriget. Utan det hade du ju inte träffat våra mammor.

Pappa... jag följde G:s råd! Jag har börjat forska efter M. Visst stod hon i mammas personakt, men hon heter någonting annat i dag, antar jag, eftersom hon säkert varit gift åtminstonde en gång.
Jag har fått ett namn på en gammal fosterfar, men inte hittat honom ännu. Han bör vara så gammal att han kan finnas på något vårdhem, ifall han inte är död.

K däremot har jag ingen chans att spåra. Allt jag vet är att M och K föddes samma år och mera om K vet inte ens G.

G vet däremot när och var lillebror föddes, för när hon kom hem ifrån sanatoriet med lillasyster hittade hon en amper barnavårdstant i sin farstu som envisades med att du pappa skulle lämna ett faderskapserkännande.
Ja du måste ha hört den här historien till leda men för mig var den ny och jag fick mig ett härligt skratt på din bekostning

- Men kära nån, sade G och sjönk ner i sin hallfåtölj. Ska det verkligen vara nödvändigt? Vi är ju gifta sedan flera år?
- Har jag ingen anteckning om, insisterade den ampra. Vi måste veta vem som är pojkens far.
- Pojkens? Men vi har en flicka.
- Hm... det har ni inte... enligt mina papper blev det en son.

Stackars G som just kommit hem ifrån en nästan årslång vistelse på sjukhus och just hämtat hem lillasyster ifrån barnhemmet blev förvirrad, trött och arg.
- Är ni helt galen, människa! Ser ni inte att det är en flicka? fräste hon och höll fram lillasyster, som passade på att börja skrika i högan sky.
Först en "främmande" mamma som hon för länge sedan glömt och nu det här hotande ansiktet som skrämde henne från vettet.

G som ville bli av med tanten till varje pris började klä av lillasyster för att visa bindande bevis.
- Stopp lite grand... är han inte VÄLDIGT stor för sin ålder?
- HON är född för tidigt och är extremt liten för sin ålder, fräste en allt surare och tröttare G.
- Född när?

Tanten såg ut som hon plötsligt såg ljuset, sade G till mig i telefonen när detta återberättades för mig.

Du var ju pappa all right, men under G:s sjukdom hade det kommit en till i familjen, så att säga...
Till och med född på samma BB som lillasyster.
Den sonen har jag inte vetat om, pappa! Du som skröt med din uppriktighet i allt nu på äldre dar.

Så däromkring kan man nog börja leta efter en lillebror, född -48, fader okänd.
Din död har fått trevliga följder för dina barn, pappa.
Tre av oss håller nu kontakten och kanske vi hittar flera under resans gång?
Tanken på vad du har missat i livet svindlar.

Alltid din Sunny

Av Sunny Börjesson 29 feb 2004 20:24