Äntligen en riktig cowgirlrulle!

Om du har varit på bio på sistone så har du säkert sett trailern för The Missing som har sverigepremiär den 19 mars. Snabba klipp, action och dramatik. Cate Blanchett och Tommy Lee Jones swischar förbi och du förstår att det här är inte vilken skitrulle som helst.

Tyvärr kan man bli lika misstänksam mot en välpumpad teaser som inför en råsäljande kontaktannons. Hur många gånger har du inte blivit besviken över att trailern lovade mer än filmen höll? När det gäller The Missing så ska du inte förvänta dig autobahn, men väl en motorväg. Inga svackor, inga inbromsningar. Lagom full fart i ett stadigt tempo, från början till slut.

The Missing är en western. Westernfilmer kan kännas lika passé som science fiction-filmer när de fått några år på nacken. Av någon anledning finns alltid spår av den tid då de spelades in. Om Burt Lancaster som Wyatt Earp 1957 var pomada och skrynkelfria byxor, så var Kevin Costner i samma roll, nästan fyrtio år senare, skäggstubb och The Marlboro Man.

The Missing känns väldigt nutida, trots att den utspelar sig 1885. Den beskrivs som en actionthriller, men är samtidigt en gripande och dramatisk historia om konsten att förlåta, försonas och vara beredd att offra allt för den du älskar. Ett inte helt ovanligt tema, men tack vare Blanchett och Jones i huvudrollerna känns det vitalt och angeläget.

Cate Blanchett spelar Maggie, en ensamstående tvåbarnsmamma med drag av Liv Ullman i Nybyggarna och Annie get your gun. Hon är stark, envis och självständig. Varenda tonårsförälder kan känna igen sig i hennes och dottern Lillys relation. De grälar och är oense om det mesta. Maggie tycker att Lilly, spelad av Evan Rachel Wood Thirteen, har för bråttom att bli vuxen. Hon vill inte att hon ska göra om samma misstag som hon själv.

Tommy Lee Jones spelar Maggies far, Samuel, och gör ännu en kärv rollkaraktär med sitt stoneface och sin släpigt sköna röst. Han är hård, men där inne finns en mysgubbe med ett hjärta av guld.

Samuel försvann när Maggie var liten, det har hon aldrig förlåtit honom. Han dyker lägligt upp när Lilly blir kidnappad av ett gäng laglösa på rövarstråt. Maggie får enorma skuldkänslor och är beredd att göra allt för att hitta sin dotter. Men när hon varken får hjälp av sheriffen eller armén får hon ta saken i egna händer. Det är bråttom. Om skurkarna hinner över mexikanska gränsen, där de planerar att sälja sina fångar till högstbjudande, är det försent.

Maggies far har levt bland apacherna i flera år och har lärt sig ett och annat om hur man klarar sig i vildmarken. Han är fena på att spåra och talar dessutom flytande chiricahua, en variant av apachespråket. Naturligtvis är dialogerna på chiricahua äkta. Skådespelarna undervisades av specialister på indianspråk inför inspelningen. Scenerna när Samuel och hans indianvänner kallpratar är några av de mest underhållande i filmen.

The Missing beskriver en tid i förändring. I staden finns en telegraf och en märklig apparat med en tratt där man kan spela in och höra sin egen röst. Vita bovar slår sig ihop med indianer som har förrått sina egna, tagit värvning i armén och sedan deserterat. Man vet inte vem man kan lita på längre. Maggie litar varken på sin far eller indianer och man känner ännu mer sympati för henne. Hon är långsint och har fördomar. Det är rätt skönt att se en huvudkaraktär med fel och brister, precis som alla vi andra dödliga.

Regissören och producenten Ron Howard har hunnit med en hel del sedan han spelade rollen som Richie Cunningham i TV-serien Gänget och jag. Hans meritlista är lång och han har fått mängder med utmärkelser, bl a en Oscar för sin regi i A Beautiful Mind. Han verkar också ha god hand med barnskådespelare. I The Missing kan man ana en liten stjärna födas. Tioåriga Jenna Boyd spelar inte, hon ÄR dottern Dot, som med hjärtskärande förtvivlan övertalar mamma om att få följa med i jakten efter storasysters kidnappare. Bara Jenna är värd minst fyra sheriffstjärnor!


Foto: Eli Reed

Av Anna-Carin Collin 29 feb 2004 15:08