Varje morgon klär hon på sig sin nötta hud
Sprucken i sömmarna
Fnasig på armbågarna
Lappad på knäna efter allt krypande
Ännu en dag
i landet Minsta motståndets lag
med nickedocknickande nacke
hopplahopp på kommando
och oavbrutna, pendlande rörelser med armarna
Om du frågar varför så vet hon inte
Men titta noga
i ögonen
om du vågar
Är det inte en förtvivlad längtan
efter att allt ska vara över?
En knuff i ryggen bara.
Av Anna-Carin Collin 22 feb 2004 10:55 |
Författare:
Anna-Carin Collin
Publicerad: 22 feb 2004 10:55
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå