Från nyliberalt håll brukar man framhålla att den privata äganderätten är betydelsefull för ett lands utveckling. Man kan då fråga sig vad äganderätten betyder för Kinas och Indiens utveckling till industriella stormakter.
Cirka en tredjedel av Kinas industri är privatägd och jorden ägs av staten men brukas av cirka 800 miljoner arrendebönder. Indien har också 800 miljoner bönder men där är jorden i huvudsak privatägd. Det finns dock många arrendebönder hos privata godsägare. Industrin i Indien är till största delen privatägd. Både Kina och Indien växer så det knakar eller mellan 7 till 8 procent. I dag är den kinesiska och indiska delen av världens BNP liten; Kinas ungefär 4 procent och Indiens mindre än 2 procent. USA står ensam för 31 procent av världsproduktionen. Om 15 till 20 år kommer Kina och Indien troligen att ha börjat växa ikapp de mest utvecklade länderna. Då kommer vi att ha fyra stormakter nämligen: USA, EU, Kina och Indien.
Den privata äganderätten kommer att spela en viss roll i denna utveckling men inte den stora roll som nyliberalerna tror på. Jag tror att Kina gradvis kommer att demokratiseras. Man har redan börjat på det lokala planet där man har valt lokala ledare. Tänkbart är också att man försöker med ekonomisk demokrati i de statliga företagen. Ekonomisk demokrati var ett modeord på 60-talet men omnämns inte i dagens debatt.
Av Yngve Karlsson 02 jan 2004 13:55 |
Författare:
Yngve Karlsson
Publicerad: 02 jan 2004 13:55
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå