Lagstifta om folkomröstning

Kommunfullmäktige kan idag anordna en folkomröstning, om fem procent av kommunmedborgarna önskar det. Dock finns det ingen juridisk skyldighet av kommunen att göra det, därför avslår de flesta kommuner till 96 procent folkomröstningsförslag.

Men vad innebär en lagstiftning, i praktiken?
På DN-debatt den 27/12 besvarar ministrarna Mona Sahlin och Lars-Erik Lövdén, den borgerliga förfrågan med att:
"Resultatet från folkomröstningar inte avspeglar medborgarnas vilja, mer än de folkvaldas beslut är irrationella."
Statsråden skriver att folkomröstningsresultat många gånger kolliderar med fullmäktiges budgetbeslut, som är långsiktigt, realistiskt förankrade.

Sahlin och Lövdén anser att kommuner bör agera förutsatt att tio procent av medborgarna står bakom en folkomröstning, därefter bör även 1/3 av fullmäktigeledamöterna stödja den. Detta för att undvika särintressen från rika lobbygrupper. Fullmäktigeledamöterna är folkvalda och bär därmed en viss demokratisk status, å väljarnas vägnar. Regeringens representanter anser inte att en folkomröstning är den bästa lösningen på att tillgodogöra folkviljan, utan föreslår lågfrekventa demokratimodeller som offentliga möten, elektronisk rådslagning. Dessa element representerar den republikanska demokratimodell, som existerar i USA.

Centerpartisten Åsa Torstensson säger "att en direktdemokrati är nödvändig för att öka medborgarnas politiska engagemang och att vi lever i en ny tid, där den västerländska, liberala, konkurrensinriktade demokratimodellen bär vissa brister. Folk bygger inte upp sitt engagemang genom ungdomsförbund längre."

Hon har rätt, jag har tidigare under hösten skrivit en artikel om folkomröstningars utmanande av den västerländska demokratin och representerar själv den "republikanska demokratimodellen". Därför ser jag gärna en lagstiftning om införande av en folkomröstning, elektronisk rådslagning eller annan radikal lösning som sätter medborgaren i centrum. Jag håller med Sahlin och Lövdén om att en tredjedel av kommunfullmäktiges ledamöter bör stödja det utomparlamentariska alternativet. Inte för att denna tredjedel behövs, utan för att den agerar motpol åt särintressenter.

Av Yohannis Petersson 30 dec 2003 14:02