Jul, jul, strålande jul

Nu tändas tusen juleljus... och minst ett av dem glöms bort och orsakar en explosionsartad brand i familjen Claus villa. När familjen sedan dagen efter står där och tittar på förödelsen kan de bara drömma om en vit jul, ty allting är svart av sot och aska. Pappa Rudolf gråter så att han blir alldeles röd om näsan och dottern i familjen, Lucia, försöker muntra upp stämningen genom att sjunga en väl vald sång till sin far.

Julaftonen ska firas hemma hos morföräldrarna och när bilen startar låter det både buller, bjäller och klang. Trots det förskräckliga ljudet kommer familjen fram till sitt mål och lämnar bilen till bilvårdaren Staffan. Staffan vara nära att bli arbetslös när hans gamla tjänst som stalledräng skulle tas bort, men han lyckades muta sina arbetsgivare och fick stanna med omgjorda arbetsuppgifter. Nu tar han hand om gårdens bilar, om än motvilligt.

Efter den sedvanliga julmiddagen väntar familjens yngste son, Sven-Bertil, spänt på att tomten ska komma medan Lucia retar tonårssonen, Johan, som skickar sms till sina vänner. Pappa Rudolf är i upplösningstillstånd eftersom han inte kan hitta sin fru och morföräldrarna har somnat i soffan. Kombinationen glögg och Kalle Anka var inte så lyckad för den äldsta generationen.

Johan blir tokig på sin pappas skrik, Lucias jobbiga påståenden och på morföräldrarnas snarkningar så han drar sig undan in i sovrummet. Han kommer dock snabbt utrusande igen och ropar: "Jag såg mamma kyssa tomten!"

Rudolf rusar ut i hallen för att jaga den rödklädde mannen som springer ut genom ytterdörren samtidigt som Claes-Bertil börjar storgråta och Lucia sjunger "Nu är det jul igen" för tredje gången i rad.

Staffan kommer inspringande för att se vad allt handlar om, men han lämnar snabbt huset när han förstår allvaret i situationen.

Midnatt råder. Staffan sitter i garaget och äter kakor. Han önskar att det hade varit en lite mer stilla natt och att någon hade köpt pepparkakor istället för att baka...

Av Camilla Wiberg 13 dec 2003 13:37