naturlig bön

låter vinden smeka naken kropp torr
nattbad till vågornas rytm
månens skärva och solens första strålar
tittar nyfiket på
stjärnor tindrar på valvet

eldklotet stiger sakta ur havet
jag dansar dess lov till havets monotona lunk
här har jag suttit sen tiden började formas
och pratat med vinden

jaget luktar salt från fjärran seglatser
låt mej lägga till i din sommarhudhamn
förtöja vid din kaj av åtrå
låt oss smälta till ett allt av allt

där vi andas frihetens berättande
lev mej tills jag är utan slut
i evighetens vackra portal vandrar vi nuet
kom bli min lovsång till livet

på andra sidan, där varat är det eviga
och inget annat finns
där vi alltid landar i mjukaste molnbomull
vi är himmel, hav, skog, vi är eter av kosmos

ta min hand och låt oss gå
längs milslånga stränder
av förväntan över varats magi
där gungas vi i jordens trygga livmoder
där flyger vi i himmelsvagga


bidrag till poesiskolan

Av Preben Holm 21 nov 2003 13:49