Kamp om en sockerbit

med solen i ögonen
och myggbett på benen
på grusvägen till affären
dallrande värme
de enda som inte är vid stranden är
gräshopporna och vårtbitarna
morfar varför heter de så?
grov hand med valkar
håller liten i sin
för länge sedan var det så att..
smultron på strå
plockade bredvid grusväg

beundrar myrornas frenesi
släpper en sockerbit på stacken
en överraskning från himlen
genast tar de itu med uppgiften
snart inte en smula kvar
allt försvunnet ner i
och lagrat i stackens inre

korna på andra sidan staketet
"Sandra, du får inte gå så nära"
en nyfikenhet som kliar under
5-årings skinn
de har ju så snälla ögon
men morfar har sagt att det är tjurar
därför ringen i näsan
undrar om den gör ont?

den gröna pumpen vid brunnen
locket av trä
halva kan lyftas bort
ner sänks en blå hink
med ett
långtlångt snöre
där nere bor brunnstrollet
har morfar sagt
vi får inte gå till brunnen själva
brunnstrollet verkar vara en otrevlig prick
så vi går inte dit
står på avstånd
med mossan sviktande under fötterna
och ser hur hinken
kommer plaskande upp ur mörkret

springer till utedasset
med myggorna surrande
känner värmen
vill ha mat
men jag vill inte ha flera kliande myggbett
lyfter av haspen
knirrarknarrar
mörkt därinne
men kan skymta kungen och Silvia
på väggen mittemot
kliver upp för lilla trappan
tre hål
lyfter på locket som täcker minsta hålet
Silvia är vacker
kungen har tur som fått en så vacker fru

på väg tillbaka
genom jordgubbslandet
ni måste gå i gångarna
jaja
hittar tre stora jordgubbar
styr kosan mot regntunnan
vattnet i regntunnan får ni inte dricka
doppar ena jordgubben
jaja

öppnar gröna dörren på gaveln
tassar upp för trappan
knakar
hör morfar snarka
mormor snarkar också lite
men det märks inte
öppnar dörren
ser lillebrors ljusa lockar över kudden
ligger tyst en stund och lyssnar till
råbockarnas brölande nere i skogen
även de vill ju hitta någon att bli kär i
innan jag somnar

till poesiskolan

Av Sandra Lundgren 25 okt 2003 16:07