Rak i ryggen ska jag stå när du slår
när ditt våld når mig är jag inte rädd... du kan inte skrämma mig... jag ska stå rak i ryggen... när du slår.
Hård som sten är jag
rak i ryggen ska jag stå när du slår och jag är inte svag
Slå så hårt du bara kan, slaget når ändå inte ända fram för jag är hård som sten, ingenting biter på mig, du får mig inte mjuk, spotta på dig ska jag för du är sjuk. Rak i ryggen ska jag stå... pröva dina nävar, bara slå.
Rak i ryggen är då jag... vad är du
vem av oss har svårt att andas... inte är det jag, är det du!?
Blir du tyst om jag är hel, känns det som nått är fel för att jag inte ligger ner
blir du tyst om jag skriker och inte ligger still, har du då misslyckats med det du vill
Du visst ju inte att jag var hård som sten, att vad som helst kunde du slänga mot mina ben... ändå skulle jag stå rak i ryggen, för sån är jag, jag är inte klen, jag är inte svag.
Av Karin Hell 09 okt 2003 16:25 |
Författare:
Karin Hell
Publicerad: 09 okt 2003 16:25
Ingen faktatext angiven föreslå
Litteratur, &, Poesi, Poesi, Litteratur & Poesi, Poesi, våld, rak | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå