Ordbajs - Konst eller kliche?

Ordets makt är som bekant enorm. Medias betydelse har ökat år för år, och yttrandefriheten får allt större plats i hela världen. Den mediala spelplanen växer ständigt, samtidigt som antalet spelare på planen kraftigt överstiger behovet. För att synas och höras måste medierna ständigt utvecklas och tänja på gränserna. Informativ och objektiv nyhetsrapportering ersätts med expertpaneler och krönikor.
Det räcker inte längre med en bred överblick i nyhetsträsket. Åsikter ska lyftas fram, analyser ska göras på nolltid, och syndabocken ska ringas in och hängas ut.
Nyhetsrapportering tillhör det förlegade och gamla. Idag skapas nyheter genom enkäter, undersökningar, statistik och opinionsmätningar. Bevakningen är minutiös och är det nyhetstorka så kan vi ge oss fan på att någon politiker köpt toblerone för skattebetalarnas pengar.

Löpsedlarna fullkomligt spyr ut revolutionerande journalistiska mästerverk:

"EXTRA!!! Big brother-linda berättar: Därför vill tjejer ha sex med mig".

Läs citatet ovan en gång till, tyst för dig själv.
För säkerhets skull, läs det en tredje gång, så du verkligen, verkligen förstår budskapet Expressens löpsedel den 5 augusti i år gav oss konsumenter för att vi skulle betala en tia för tidningen.

Handen på hjärtat: Hur mycket orkar vi bry oss?

Inget ont om Big Brother Linda personligen. Jag har ingen aning om vem hon är, vad hon gjort eller varför hon förtjänat mer än en löpsedel i våra svenska dagstidningar.
Linda förekommer enbart i artikeln för att statuera exempel på pinsam journalistik.

För att återgå till krönikörernas ökade utrymme i media.
När en större debatt bryter ut är det svårt för krönikörerna att förhålla sig till nyheten utan att "trampa snett". Ett bra exempel här är den för några veckor sedan avslutade EMU-debatten. Dagligen var tidningarna proppade med åsikter om fördelar och nackdelar. Och vi som följde debatten intensivt hörde samma argument malas fram och tillbaka från alla möjliga och omöjliga debattörer.
Till slut kändes det mest pinsamt att höra någon som med uppriktig inlevelse försökte förklara något som varit sagt av hundra personer innan. Det blir liksom kaka på kaka... på kaka på kaka igen.

Då kommer den intressanta frågan. Hur kan vi som tyckare uttrycka en åsikt utan att bli en i mängden? Självfallet. Genom att använda ett personligt skrift- eller talspråk som skiljer sig från alla andra. För risken är annars att det låter klyschigt och argument blir slitna och uddlösa.
Å andra sidan får åsikten inte sticka ut för mycket, då är det svårt att "få med sig" läsaren i den tankegång vi försöker förklara.

Ordbajseri är för mig en ädel konstform och ett fantastiskt verktyg för att uttrycka mina funderingar. Samtidigt kan det uppfattas som överdrivet, klyschigt, provocerande eller oseriöst. Hur hittar man balansen mellan det självklara och det väsentliga? Jag vet inte. Fast å andra sidan, så är det ingen som frågat mig heller.

Av Jimmy Forsberg 02 okt 2003 20:28