Vår själ är en del av vårt Själv, som en gnista av den universella anden, himmel och jord, fader och moder, är nomader som söker en plats att slå upp sitt tält, i vår kropp. Men längtan är själens lott, längtan till helhet, längtan att återförenas med sitt ursprung, längtan att manifesteras, längtan till relation och helhet. Men denna längtan skapar territoriet, livets territorium.
I den transpersonella dimensionen kan vi besöka vår extraordinära medvetandenivå, som i en dröm kan vi vara antingen bakom eller framför dess dörr. I den dimensionen har tidsperspektivet definitivt en underordnad betydelse, våra liv är då som "minnen från framtiden". Det som hänt har ännu inte har skett, det som skall komma har redan varit, en "Drömtid".
Av Lasse Larsson 27 sep 2003 10:47 |