Smärtans och sorgens hammarslag

Lidandet och smärtan befriar vår själ, formar själen och förlöser det "gudomliga" som har varit fången i det konturlöst materiella. Lidandets och smärtans centrala plats i vår tillvaro kan beskrivas med orden: "Gudarna formas genom smärtans och sorgens hammarslag!" En devis som kunde ersätta den omsorgsfullt broderade "Hem ljuva hem". Genom smärtan vaknar vi till en andlig dimension som låter den vardagliga världen till viss del sjunka i bakgrunden. Kontakten med vår innersta identitet ger oss en möjlighet till att ta vårt nästa steg, för att bli den vi i djupaste mening är.

En nautisk metafor om segling kan blir till undanvindsegling kontra bidevindsegling, som en personlighetens utveckling och resa. I öppen vind gör vi inte mer fart än vinden, inte mycket kraft, vilja eller kunskap krävs till att justera seglen. Vi förs med vinden, luften står still omkring oss, allt verkar lojt och behagligt, på gränsen till innehållslöst när vi bara styr för att hålla vinden i ryggen, som i sin tur bestämmer målet vägen är målet. Vid minsta kursavvikelse eller oförberedd vindkantring får vi dock ofta en gipp, bommen till storseglet slår över med våldsam kraft och skadar allt som står i dess väg och vi vaknar smärtsamt till liv.

I bidevindsegling går vi däremot högt mot vinden, håller farten och färdas snabbt, detta är betydligt svårare och kräver vår totala närvaro. Glädjen och insikten om resan utvecklas när vi ständigt måste leva med vinden och havet. Att segla mot vinden kräver följsamt men bestämt handlag; roderhantering, segeltrimning, väderanalys och kreativ navigering kommer samman i en harmoniserad och integrerad funktionalitet, med vilja och observerande medvetenhet i stunden. Men att segla högt, mot vinden, ger inte bara en högre hastighet, skeppet går normalt mjukare i sjön och är lättare och säkrare att manövrera, även i grov sjö. Denna mer krävande och krismedvetna seglarstil gör att vi är beredda att byta eller reva segel, ändra kurs, vi manövrerar mer intuitivt och medvetet och kan nå vårt utstakade mål vägen till målet.

Gnaeus Pompejus beordrade besättningarna att gå ut i storm för att segla mot Rom enligt Plutarchos med orden; "Navigare necesse est, vivere non est necesse" vilket vi fritt då kan tolkas som; "Att segla aktivt och högt i vinden är nödvändigt, att leva reaktivt i undanvind är inte nödvändigt."

Av Lasse Larsson 18 sep 2003 09:09