En tjej jag känner

Jag känner en tjej som gillade att gå ut och dansa, festa och träffa människor. Hon var en social och öppen person. Hon hade lätt för att prata med människor. Hon gillade att umgås med många olika personer. Men sen hände en sak och hon försvann. Hon blev våldtagen.

Nu står hon i sitt vardagsrum och dansar, rädd för att gå ut. För hon vet hur ond världen kan vara.

Hon kämpar för att känna sig hel igen. Den ena halvan av henne är lycklig med sin sambo, som är världens bästa. Den andra och större halvan av henne är trasig, så trasig. Någon gång hoppas hon att dessa halvor kan mötas och bli en helhet.

Hon har svårt att hitta sig själv i allt kaos av känslor och tankar. När hon tittar sig i spegeln så känner hon inte igen sig själv. De sorgsna och trötta ögonen borde inte vara hennes. Hon har försökt att glömma och inte minnas, hon lyckades ett tag. Men nu har allt hunnit ikapp henne. Hon kan inte fly undan längre. Nu är hon tvungen att ta tag i det här för att bli hel igen. Hon kan inte stoppa tankarna och minnena längre. De kommer, hur mycket hon än försöker att glömma men det går inte. Hur ska hon hantera alla dessa känslor av skam, förnedring och äckel? Nu har många saker blivit svårare för henne. Nu när hon är tvungen att minnas.

Sex med hennes pojkvän var inte jobbigt efter våldtäkten för hon kunde stoppa minnena. Men nu när minnena har hunnit ikapp blir det svårt att ha sex. För hon minns vad de gjorde mot henne. Hon minns vad killarna sagt om henne i förhören. Hur de detaljerat beskrivit vad de gjort med hennes kropp. Den kropp som hon har rätten att bestämma över. De tog ifrån henne den rätten.

De har förstört något som var väldigt fint mellan henne och hennes pojkvän. De har gjort det till något fult. Nu är hon rädd för sex, för då kommer minnena och tårarna. Hon kan inte hindra känslorna längre. Men hon kommer att må bra igen och sex kommer att bli något fint igen.

Undra hur allt det här är för hennes sambo? Att se henne så ledsen och förtvivlad och inte kunna göra något för att det ska bli bra igen. Veta att varje gång man rör vid henne så kan det få henne att minnas och må dåligt. Han måste känna sig så maktlös. Vad gör han av alla sina känslor? Han håller om henne när hon gråter och försöker trösta. Men vem håller om honom? Hon orkar inte för alla hennes krafter går åt att hålla sig själv levande.

Nu är ju inte hon deprimerad jämnt det finns dagar när hon skratta och ler. Men man hör och ser att det inte riktigt kommer från hjärtat. Det finns en bit kvar. Men hon kommer att klara det. Sakta men säkert försöker hon nu bygga upp sitt liv igen. Hon vill komma så nära som hon kan den person hon var. Hon vet att hon aldrig kommer att bli exakt som hon var.

Det här är en av hennes dikter om våldtäkten:

Något dog
Vad?
Vet inte
Bara en känsla
Något dog den natten
Inom mig
Jag blir aldrig hel igen
Något fattas
Men vad
Kanske bara en känsla
Kanske inget dog
Känns så
Kan aldrig veta säkert
Ingen vet
Inte jag, inte du

Den här tjejen är jag.

Av Elina Johansson 18 sep 2003 10:13