Yttersta andetag

Rösterna ekar formlöst under dimmornas höjder
inom vintergatans porlande sluttningar

Växer
gror
frodas

Viskande ögonblicks tystnad

I flammande skepnaders toppar
snubblar dagen
snubblar natten

Färgar själsligt inre:
vågor knyter sig samman
flagnar vid beröringens yttersta andetag

Super in brisarna i tron
på effekterna av smältande krafter
utan tusenfaldiga meningars slöjor

Tystnar



© Synnöve Persson

Av Synnöve Persson 15 sep 2003 09:28