Tamars förlorade heder

Jag vet inte om någon kommer att läsa dessa rader ty jag har gömt dokumenten väl. Bara Tamar visste att jag kunde skriva, och den hemligheten tog hon med sig i graven. Den namnlösa.
För i Israel går det med kvinnor utan ära som med hundar när de dör:
De begravs i nattens mörker i anonyma gravar utanför stadens murar!
Som "ärelös änka" var hennes liv redan förbi och förspillt innan det ens börjat.
Hon hade varit död länge innan hon dog.

Jag bör kanske tala om att jag levde i närheten av kung Davids hov, i Absaloms hus, tills jag fick flytta till Salomos hus, för att passa upp på de mindre viktiga bihustrurna.
I hans hus finns det nästan 1000 kvinnor som tillhörde honom.

Kung David har alla hört talas om, och likaså hans nya huvudstad Jerusalem som han valde åt sig efter att ha enat Israel nordriket med Juda sydriket
Onda rykten var i omlopp.
Vem dräpte så lägligt kung Saul och alla hans arvtagare?
Men jag bryr mig inte om politik .Det passar sig inte ens för fria kvinnor.
Min uppgift har varit att sköta om Maakas barn, de som var kungens favoriter!
Ingen son gladde hans ögon och fröjdade hans hjärta så som Absalom
Vacker som en ung Gud ,skicklig i alla sporter och en modig jägare.
En prydnad bland kungens utländska sändebud.

Tamar! O min Tamar!
Hur ljuvlig var hon inte innan katastrofen drabbade henne. Minnet av henne får mitt hjärta att gråta ännu efter alla dessa år!
Den vackraste flicka man kan tänka sig fastän hon bara var ett barn!
Kung David dyrkade henne. Hon var en solitär bland hans döttrar.

Maaka var ju inte heller vem som helst utan dotter till en kung.

Den nya: En simpel soldathustru: och alla vet ju vad man sade om henne.
Det var hon som anstiftade dådet mot hennes make.
Ock att kalla sig drottning!
Kung David hade över 50 hedervärda hustrur.
Vilket oerhört tilltag av denna Batseba!

En gammal man blir som vax i händerna på en ung vacker kvinna. Batseba grep chansen när hon fick den. Hon hade ett gott förstånd.

Men när jag åföljde lilla Tamar, som skulle äta vid kungens bord kunde jag aldrig ana vilka tragedier som väntade vår åldrande konung.

Davids kärlek till sin dotter tog sig helt överdrivna uttryck och hade inte alla känt en sådan repekt för honom så hade han blivit bakdankad för sin svaghet.

Batseba gillade det inte alls.
Vackra kvinnor som börjar vissna vill inte gärna jämföras med en flicka som Tamar. Klokt nog teg hon.
Det blev till slut hennes son Salomo som gick vinnande ur hela familjekonflikten.

Amnon, den förstfödde, hade till att börja med ingenting till övers för flickan. Det var ju Absalom, en konkurent om tronen, som bekymrade honom medan systern saknade betydelse.
Redan många år tidigare började Amnons oro för att bli undanröjd ifrån sin plats. En kronprins med så många bröder känner förstås en välgrundad rädsla.
Hans myckna dryckenskap gjorde att kungen säkert frågade sig ibland ifall Amnon var rätt efterträdare!
Men den förstföddes rätt är en gammal sedvänja i Israel.


Ni vet ju alla hur det slutade, men jag var där ifrån början!

Jag såg Davids dyrkan av sin dotter, jag såg maktkampen mellan bröderna, och jag tror att det var jag som först uppmärksammade sättet Amnon såg på sin halvsyster.
Som om han velat ta henne till brud, fast de var förbjudna för varandra av Mose lag.
Absalom såg ingenting, och ingen annan heller.
Utom Batseba. Men hon trodde inte att det kunde beröra henne.
Det förstod hon långt senare.

Så inträffade den första tragedin: Vilken chock för Tamar.
Amnon var helt ifrån sinnen sinnen av lusta till sin halvsyster,och lurade sin far att sända Tamar för att vårda honom under sin sjukdom! Jag visste nog vad slags sjukdom han led av, men en ringa tjänarinna som jag får varken tala eller se på kungen så vad kunde jag göra?

Väl i sin broders hus utsattes Tamar för de skändligaste övergrepp!
Och när morgonen grydde lät han kasta ut henne från sitt hus, oklädd och blödande, som om hon varit en sköka.

Där stod hon, halvnaken och skändad:
En flicka som inte ens satt sin fot på stadens gator utan brukade bäras runt i förgylld bärstol!
Vad skulle hon göra?

I hennes eget fall var skadan skedd.
Våra mäns heder sitter mellan våra kvinnors ben, lärde mig mamma när jag blev kvinna. På det viset är Israel likt mitt hemland, Egypten!
I går var Tamar det bästa partiet i hela riket, och kunde vänta sig giftemålsanbud ifrån prinsar, ja konungar!
Och i dag: Totalt värdelös.
Hade inte David varit så svag för henne hade hon troligen blivit stenad redan samma dag.
Att tysta ner det hela: skulle det gå ?
Hedern krävde av kung Davis att han rentvådde sig, och troligen var han mera benägen att lägga bördan på henne, offret, än alternativet:
Att behöva dräpa sin förstfödde son och tronarvinge.

Ni vet ju redan att David resten av sitt liv vägrade att återse den dotter som fläckat han heder.

Kanske det gått väldigt lång tid innan någon läser detta, och kanske mycket har förändrats då?
Men här och nu har vi inte kommit längre.
Trycket på kung David gjorde att han måste betrakta sin älskade dotter som död!

Vad gjorde då Tamar? Till vem kunde hon vända sig?
Svaret var bara ett
Till sin bror Absalom.
Till hans hus ville hon ta sin tillflykt.
Inte i förkrossad tystnad.
Nej, det var inte Tamars stil.
Hela staden och så småningom hela riket skulle få veta hur Amnon skändat sin syster.
Hon gned in sitt ansikte och sin kropp med jord och aska, och gick barfota genom staden, slitande sitt hår, berättade de som sett henne. Hennes höga klagorop väckte hela staden, fast ingen vågade gå ut på gatan. Hon skrek ifrån Forum att hennes bror blivit galen ock skändat sin egen syster!

Sedan gick hon hem till Absaloms hus, det hus som varit hennes barndomshem.
Alla kan ju förstå hur Absalom kände sig.
Men som den sluge taktiker han var, så ville han i lugn och ro tänka ut hur han skulle vända detta till sin fördel.
Att använda systern som bytesvara gick inte längre, men kanske händelsen kunde bana väg till tronen för Absalom.
En mycket mänsklig reaktion. En tron är en tron.

Han försäkrade sin syster om att han så smånigom skulle hämnas detta övergrepp. Annars stod ju hans egen heder på spel. Tamar fick alltså en asyl hos sin bror, men fick gå klädd och inneha rangen som "ärelös änka."

Kung David rasade! Mest mest mot Amonn!
Hur vanhedrande var inte detta för hela familjen?
Varför hade inte Tamar kommit till honom utan sökt skydd hos sin bror?
Kungen ville på äldre dagar aldrig tänka på obehagligheter så han bortsåg ifrån att han då skulle tvingats offra ett av sina barn.
Både Absalom och hans syster såg tiden ann,och med skammen Tamar ur huset återgick allt till det normala vid hovet.För mig innebar Tamars fall att jag inte längre fick närvara i kungens hus, men i hela staden viskades det om Absaloms förlorade heder.
Och så kom till slut tillfället han väntat på. Den stora fårklippningen, som skulle avslutas med den traditionella festen. Absalom gjorde klart för några tjänare han litade på att de skulle se till att Amnon drack flitigt hela kvällen.

När tiden var mogen stack Absalom ner sin broder med ett svärd, och återvann därigenom i sin heder.
Fruktan för fadern fick honom att gå i landsflykt några år. Han tänkte slugt att en sörjande fader kan vara farlig i sin vrede, medan en åldrande man, alltmera ensam,skulle ta emot sin favorit som den förlorade sonen i kärlek.

Precis så gick det. Absalom blev förlåten av sin far,och till er som läser detta vill jag bara säga att skriften talar sant när den säger att i hela Israel fanns ingen så skön man som Absalom! Honom hade Herren välsignat med alla gåvor,och vilken konung hade han inte blivit!
Men som ni alla vet blev det inte så.
Han började gå bakom sin åldrande faders rygg för att tillskansa sig fördelar men ingen vågade inför konungen tala illa om hans älskade son.

Det var nu som Batseba såg sin chans. Lille Salomo var nästan en yngling, och med Abaslom ur vägen skulle hans vägen till tronen kanske inte vara helt stängd?
Batseba var fortfarnde en vacker kvinna, och mycket slug.
Jag är säker på att hon uppmuntrade Absalom i hans förehavanden och bidade sin tid.
Och den kom! När kung David till slut konfronterades med sonens svek hade han inget val utan sände ut sitt folk för att gripa denne. Han insisterade dock på att sonen inte fick komma till skada.Kanske hade ingenting hänt ifall Absalom inte fastnat så lägligt i ett träd.
Om detta tror jag vad jag vill.
Jag vet bestämt att ibland mördarna fanns män som var släkt med Batseba.

Davids sorg var fruktansvärd att skåda. Hans klagan hördes över hela palatset, och när han visade sig var han nersmord med aska. Hans klagorop ekade genom staden!
"O Absalom... min son! Min son! Om jag ändå finge dö i ditt ställe!"

Man började frukta för hans förstånd. Han lämnade alltmera sällan sin bädd.
Under den här tiden fanns Batseba alltid vid kungens sida fast hon nu måste välja ut yngre flickor att värma Davids säng med.
Nu hade hon full kontroll över kungen och därmed över hela Israel.
Det var hon som snappade upp ryktena som gick runt.
När hon fick höra att prins Adonis redan låtit utropa sig till efterträdare, skyndade hon till kungens sida, där hon tröttade den gamle med sin oro för sig själv och unge Salomo. Skulle inte kungens maktlystna, evigt intrigerande äldre söner vara snara att röja Salomo, den yngste,och hans mor ur vägen?

Så gick då David med på att smörja Salomo till sin efterträdare,och därefter gick han hem till Herren.
Salomos första order som konung var att på sin mors förslag låta dräpa Adonis, så att denne inte skulle få några ideer om en ny maktkamp.

Ja så gick det till när Tamars förlorade heder skakade hela kung Davids dynasti!

Vem jag är? Vad jag heter?
Ingen i Israel minns längre mitt namn. Jag är slavinnan från Egypten.
Fadime heter jag.

Av Sunny Börjesson 05 sep 2003 15:46