Barnet på slagfältet

Ord skär som knivar
ord borrar som sylar
ord snittar som rakblad.

Iskalla haglar orden
över tomrummet mellan er
som blivit ert slagfält.

Brännande av hat
lågande av ilska
förgiftade av skam.

På slagfältet
hukar barnet
med fingrarna i öronen
och hopknipna ögon.

Era knivar sårar henne.
Era rakblad gör djupa snitt.
Era lågor bränner henne.
Erat hat förgör henne.

Hennes yttre sår
kan vi rensa tejpa sy läka.
De inre
får hon med sig att vårda
resten av sitt liv.

Ni ser framåt.
Ny fru ny villa ny dotter
ny pojkvän nytt jobb ny stad
Henne lämnar ni
bakom er
för hennes eget bästa.

Hör ni henne inte?
Ser ni henne inte?
Känner ni inte
hennes förkrossande förtvivlan?
Barnet
ni en gång kallade
för Happy.

Av Sunny Börjesson 01 sep 2003 15:23