Tanketecken

När lyckan är en ägodel
att alltid vårda stolt
när smärtan är min grannes sorg
blir glädjen lånegods

om dagen hörs ett stilla sus
den natten vill jag dö
det blir som till ett farligt rus
i mörkret faller så en sten

som vandrat har i evighet
och krympt och blivit grus
blir sanden i mitt timglas gult
slår sönder var minut

nu minns jag denna hemlighet
så ser jag allt jag vet
det droppar sand för var sekund
ett korn som viskar tyst

dammet vilar vitt och täckt
ett finger följer tanketecknets gång
det blir till dikt av kärleksrop
som vinden sedan sakta suddar ut

Av Lasse Larsson 31 aug 2003 11:33