Solen slår balkongräcket i små,
små bitar.
Sitter som en deserterad sekund,
från en bortglömd minut,
på en övergiven balkong,
mitt i den ström av tid
som avlagt ett evigt löfte om att aldrig ta
hänsyn till någon.
Värmen färdas på tvättlinor,
genom rymden,
genom atmosfären,
genom oss.
Blickar ner över människor på jakt.
Skyndar kors och tvärs över öppna ytor.
Sätter sig i bilar och bussar,
som skall ta dem till bättre platser.
Cirrus molnen drar in från väster.
I meterologins mytologi är
osäkerheten gud.
Undantaget till regeln om att allt
är förutsägbart.
Den röda tråden löper i korsstygn över
mina byxor
och vidare ut i var mans hem.
Regissören vakar över varje tagning,
försäkrar sig om att statister
och skådespelare följer
sina roller.
Nu
som då
som för evigt.
Detta är ett bidrag till Sourze Poesiskola.
Av Mikael Gustafsson 18 aug 2003 11:25 |
Författare:
Mikael Gustafsson
Publicerad: 18 aug 2003 11:25
Ingen faktatext angiven föreslå
Litteratur, &, Poesi, Poesi, Litteratur & Poesi, Poesi, limbo | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå