Kära Charlotte Nilsson

Därför blir jag inte alls överraskad att mitt återinträde på Sourze nästan på dagen sammanfaller med att Charlotte Nilsson går ut i kvällstidningarna och berättar att hon ska vika ut sig i Café igen. För att knyta an till mitt svar på Michael Ståhlbergs artikel där jag hävdade att det enda som hjälper om man vill förändra något är att tjata, tjata och tjata lite till, om samma sak hela tiden och aldrig ge upp, så vill jag här filosofera lite kring utvik och feminism. Jag är nämligen övertygad att aldrig mötas de två.

Det är ohållbart att vara övertygande som feminist och samtidigt klä av sig naken i en herrtidning. Starka, självständiga kvinnor som av egen fri vilja tvunget måste slänga kläderna offentligt får vackert göra det i andra sammanhang och inte i traditionellt kvinnoförnedrande och bakåtsträvande porrtidningar, hjälpligt förklädda till ”livsstilsmagasin”.

Charlotte verkar dessutom uppriktigt förvånad att det fortfarande riktas kritiska röster mot henne och hennes till synes tvångsmässiga lust att visa sig utan en tråd på kroppen i diverse glättade månadsmagasin. ”Har de inte vant sig”, undrar hon i Aftonbladet, ”jag har ju gjort det här förut och det är väl inte särskilt märkvärdigt”. Förövrigt anser hon att hela feministdiskussionen är förlegad. Hon menar tydligen att om man bara gör fel sak tillräckligt många gånger så blir det till slut ok? Avtrubbade människor är bra människor. Och var finns den djuplodande journalistiken som ställer följdfrågor om vad hon egentligen menar med att ”feministdiskussionen är förlegad”? Inte på Aftonbladet iallafall, det är ju tydligt.

Jag har fler än en gång försvarat kvällstidningarna och jag blir lika glad varje gång jag själv får vara med på ett hörn men ibland måste man faktiskt reagera. Inte nog med att tidningen här helt skamlöst räknar med att sälja lösnummer på att publicera en av nakenbilderna på Charlotte, de sätter sig samtidigt högt upp på den konservativa piedestalen och ser ner på henne samtidigt som de sätter en rubrik som lyder: ”Nygifta och gravida Charlotte Nilsson om de nya nakenbilderna”. Vad är det för jäkla kd-fasoner? Är det på något sätt mer graverande att en nygift och gravid kvinna viker ut sig än om en singeltjej utan barn gör det?

Själv bränner Charlotte alla broar som mot förmodan skulle leda till att man trots alla nakna rop på bekräftelse och godkännande skulle kunna tro att hon är trygg i sig själv och trivs med sin kropp. Hon menar att eftersom hon är gravid så kanske det här är sista gången hon får den äran att visa upp sig naken på det här sättet, för man vet ju aldrig hur kroppen kommer att se ut efter man har fött barn.

Kära Charlotte, varandes nygift med ett icke helt okomplicerat förhållande till svärföräldrarna om man nu ska tro på kvällstidningarna och det förmodar jag att du tycker man ska och dessutom gravid så finns det en hel del andra saker som du behöver oroa dig för än huruvida du kommer att klara herrtidnings-cutten efter förlossningen.

Av Kajsa Kallio 11 aug 2003 23:01