Prostitution borde vara lagligt

Avkriminalisera prostitutionen kräver feminister, prostituerade och radikala kvinnoforskare i USA. Ge yrket ordentliga arbetsvillkor och omvärdera synen på prostituerade som offer. Traditionella feminister uppmuntrar istället till våld mot kvinnor genom sin kvinnoförnedring.

Män attackerar kvinnor som ser sig som offer, hävdar de prostituerade, förbannade på moralism och okunskap om deras arbetsmiljö.

De radikala kvinnoforskarna Anne McClintock och Gail Phetersen har intervjuat hundratals sexarbetare den nya beteckningen i porrbranschen, på gatan och i de prostituerades egna organisationer, vilket är ovanligt bland kvinnor kritiska till denna ovanliga yrkesutövning. De största problemen är inte våldsamma sexisitiska män, utan polisens och myndigheternas ständiga kontroll. Värst är samhällets, och inte minst andra kvinnors, nedsättande syn på yrket.

Dessa provokationer fastslår de i den amerikanska vänstertidskriften Social Texts specialnummer nr 37/1993 om prostitution och pornografi på kvinnors villkor med bidrag både från akademiker och prostituerade av skilda slag call girls, dominatris, vanliga prostituerade med flera. Den feministiska vänstern i USA är splittrad mellan traditionella anti-porraktivister och de mer nyanserade kritikerna. I Sverige har vi bara sett de traditionella attackerna på porrklubbar och nu 1998, en huvudlös kriminalisering av sexuella tjänster.


BARBARA, CALL GIRL

Ett centralt krav i prositutionsrörelsen är kravet på att sexarbetare ges rätten att ge sexuella tjänster på sina villkor och sina överenskommelser, inte statens, polisens, hallickarnas, manliga chefers eller kunders. Barbara, en professionell call girl med egen escortservice i London berättar att hennes kunder är oftast affärsmän, gifta och ogifta, som betalar för att slippa ta initiativ. Män vill inte ha undergivna våp, tvärtom.

De farligaste är de män som vill rädda en:

- Jag hatar när de säger, "och vad gör en fin intelligent flicka som du här?" Jag känner ofta för att säga, "tjänar fyra gånger mer än du!"

Dessa riddare kan flippa ut totalt när hon avvisar bestämt deras räddningsförsök, pengar och vilja att kontrollera henne. Barbara menar att hennes styrkeposition, att ta mycket betalt av män för något man själv valt och gillar, är vad som retar hjältemodiga män. Hennes frihet, bland annat från mansförtryck, bestäms utifrån hennes egna villkor; varje timme kostar, varje extra behandling förhandlas noga. Tid, plats, miljö bestämmer hon själv. Hon behandlades sämre av män i sitt förra jobb som sekreterare.

Men förlorar inte dessa kvinnor sin egen sexualitet frågar sig nog många? Svaren är olika, men till yrket hör att kunna dra en gräns mellan jobb och fritid, mellan sex och kärlek. Många klarar det, andra inte och slutar. Vad sexarbetarna vill är att själva känna efter utan att bli pådyvlade uppfattningen att de måste bli sexuellt utschasade, flippa ut och droga ned sig. De vill kunna elva normalt, berätta för sina barn och sin familj hur de lever, betala skatt, få sjukkassa med mera. Men i många länder är det olagligt att leva av inkomster från prostitution, det vill säga en kvinna eller man kan inte försörja sina barn, sina föräldrar eller sin sambo/make öppet.


EGNA ORGANISATIONER

Under 1970-talet organiserade New Yorks prosituerade sig i COYOTE Cut Off Your Old Tired Ethics, och sedan dess har flera kongresser för och med prostituerade hållits i Holland och Tyskland under 1990-talet med stöd av WHO och EU-parlamentet. Även thailändska och filippinska sexarbetare har samlats och krävt rättigheter utan att ge upp sina jobb. De kräver normala arbetsvillkor för ett jobb som borde betraktas som normalt, men de har idag ingen fackförening som vill föra deras talan. Feminister som kritiserar dem är ute i fel syfte. En svensk prostituerad berättar apropå den publicitet feminister i Stockholm givit åt att avslöja torskarna:

- De feminister som förföljer torskar tar ifrån oss vår inkomst, våra barn, vår värdighet och våra rättigheter och de tror att de räddar oss.

En annan före detta prostituerad, numera aktiv i kvinnorörelsen i USA sedan 12 år, berättar att hon aldrig skulle kunna tala om för sina feministiska vänner var hon lärt sig sitt fina skådespel - i hårdporrfilmer!

Ett "World’s charter for prostitutes’ rights" Upprop för rättigheter för världens prostituerade, finns som bok A windication for the rights of whores, ed G Pheterson 1989 proklamerades i Amsterdam 1985 med program för avkriminalisering, stöd för ungdomar och de som vill lämna prostitutionen, rättigheter att röra sig fritt och anställa en "tredje part" det vill säga hallick, kollega, horhus utan statens insyn, med mera. Ett lagförslag om legalisering är på gång nu. Kriminalisering leder till förvärrade och minskade möjligheter för dem som lagen är till för att skydda, menar de. Påtvingade läkarkontroller används i förtryckande och stigmatiserande syfte av polis och socialvård. Vanligtvis använder de prostituerade sig av säker sex medan, kunder och hallickar vägrar kondomer. Poliser som våldtar använder aldrig något skydd.

Men det är inget yrke för alla kvinnor, menar erfarna sexarbetare. En del tvingas av fattigdom in i branschen, lockas med droger och kontrolleras av män och maffia. Andra anser det vara sin grej, ett njutningsfullt jobb och utvecklas till rena artister som den humoristiska performance-aktrisen och sexfilmproducenten Annie Sprinkle. Resten försöker göra det bästa av jobbet, som i alla andra halvtråkiga kneg, men lider av omgivningens blickar av hat, medlidande, oförstånd och avundsjuka. De ses å ena sidan som passiva våp utsatta för mansförtryck och med ett falskt medvetande om sin situation, å andra sidan som aktiva kvinnor som inte tar socialt ansvar för sitt kön. Skam och religiös synd skiner igenom dagens sociala förklaringar och förenklande feminism.

Forskaren Laurie Shrage argumenterar i Dissent, en annan amerikansk vänstertidskrift våren 1996 och menar att de former av exploatering och misär som prostituerade lider av liknar de som vanliga arbetare lider av även om de är mer kännbara på grund av den illegala status som de jobbar under. Därför skulle dessa missförhållanden lösas genom mekanismer som förbättrar arbetsvillkor generellt. Verkstadsarbetere skulle inte tolerera att bli misshandlade. Om sexhandeln reglerades som andra arbeten skulle vi inte ha en perfekt värld, men världen skulle vara något bättre.


GAY OCH LESBIAN

Vad som ytterligare ifrågasatt den vedertagna synen på sex är de homosexuellas ovilja att klassificiera all porr och sexhandel som fördärvlig. Scott Tucker, gay-aktivist i ACT-UP, poserar stolt i läder och kedjor på utvikningsbilder. Varför inte? Han och hans gelikar gillar det, men anti-porraktivister i USA och Europa vill förbjuda alla erotiska bilder och uttryck. Detta drabbar i synnerhet de avvikande, som inte bara förvägras sin identitet utan också sitt nöje i att se andra avvikande, med eller utan kläder.

Han menar att folk utanför gay/lesbian/sm-scenen inte ser spelet med sexuella roller och maktförhållanden. Utomstående tror att en läderklädd kvinna eller man med piska betyder våld, behärskning, övergrepp. De tar teater för verklighet. Sado-masoschism där båda är överens, "consensual S/M", är ett socialt maktspel med egna riter, script och risker. En social organisering av sexeull risk. Den underställde, oftast en man i kommersiell S/M, kan när som helst avbryta akten.


KVINNOR KAN

På flera fronter, särskilt i USA, visar sig en öppnare syn på kvinnor och sex. Kvinnliga film- och kulturforskare har på senare år komplicerat bilden av porr som enbart kvinnoförtryckande. Kvinnliga porrfilmsproducenter erövrar nya marknader, till exempel Femme Productions, i takt med att allt fler kvinnor köper porr och hyrvideo en tredjedel i England enligt undersökningar. Såväl mjukporr och hårdporr efterfrågas av kvinnor. Hur länge kan det dröja innan svensk debatt vågar ta upp frågan om kvinnors rätt till fri syn på sexualitet och eget yrkesansvar, utan manliga eller kvinnliga fördomar?


Litteratur:
Anne McClintock , sex work and sex workers 1994
Pat Califa, Public sex 1996
Gail Pheterson, The prostituion prisme 1997
Sex exposed, ed Lynne Segal
Defending pronography, Nachy Strossen, 1997
Moralbilder, Margareta Rönnberg 1998
Res Publica nr 43, 1999

Länktips

Länk: user.tninet.se
Länk: sexuality.org
Länk: eros.com.au
Länk: bayswan.org

Av Jan Sjunnesson 29 jul 2003 10:34