Lagkonkurrens i skolan

Några utgångspunkter för en fördjupad diskussion.

Skolan lyder under skollag, grundskole- och gymnasieförordningar och andra särskilda lagar. Ibland konkurrerar dessa med andra lagar vilket ger upphov till förvirring i skolan och diskussion i pressen. Fem exempel:


1. Arbetsmiljölagen och skolförordingar.

Våldsamma elever stängs av utifrån AML med hänsyn till personalens och andra elevers säkerhet och arbetsmiljö. Beslut kan dock upphävas av länsrätt med hänsyn till skollagen, se till exempel fall i Sydsvenskan 021128.


2. Skollagen och förvaltningslagen.

Rektors uppdrag styrs utifrån skollagen och förordningar men är samtidigt kommunaltjänsteman som lyder under FL. Oklarheten tycks öka, se till exempel DN-debatt 021214.


3. Föräldrabalken och skollagen.


Bara vårdnadshavare ska ha information om barnet medan skollagen uppmanar till god kontakt med hemmet/hemmen, det vill säga även den förälder som ej har vårdnadsansvar.


4. Tryckfrihetsförordningen/yttrandefrihetsgrundlagen och skollagen.

Varje medborgare har rätt att yttra sig och sprida information fritt utan censur medan skollagen uppmanar skolor att framhäva vissa värden och förhindra andra. Beslut om ordning i skolan med hänsyn till kränkning av dessa värden utifrån skollagen kan leda till att dessa grundslagsfästa rättigheter begränsas.


5. Regeringsformen och skollagen.

Varje medborgare har rätt till sin egendom och skydd mot sin kropp och liv medan skollagen i vissa särskilda fall kan undersöka elevers skåp, beslagta egendom, visa ut elever handgripligen och andra disciplinpåföljder. Ibland används även AML här.

Några dessa områden bör undersökas och analyseras dels juridiskt utifrån begreppet lagkonkurrens, dels organisatoriskt utifrån skolans särställning som offentlig institution med skollagen. De pedagogiska konsekvenserna av den otydlighet som ofta finns i dessa fall är legio.

Huvudfrågan är alltså om lagkonkurrens föreligger, och i så fall, hur och inte minst varför, skola och andra myndigheter skött ärendet. Om det inte föreligger någon konkurrens i rent juridisk mening kan det ändå missuppfattas, misskötas och felbehandlas av beslutande instanser. Beror dessa felbeslut på dålig information kan det vara intressant att undersöka varför så är fallet. I vilken grad skolans företrädare är påverkade av det allmänna rättsmedvetandet och hur har de uppfattat sitt offentliga uppdrag är en annan intressant vinkel.

Metoder kan vara analys av rättsfall, jämförelse med andra områden i lagkonkurrens, studier av hur utbildningsreformer och politiska beslut påverkat dessa frågor med hänsyn till lagkonkurrens samt analys av den debatt som förs i media. Resultatet bör kunna ligga till grund för en fördjupad pedagogisk diskussion om skolans uppdrag.

Av Jan Sjunnesson 24 jul 2003 13:56