Burlesk-oni

Skillnaden är bara den att grodorna från Silvio hoppar in i ett världspolitiskt sammanhang. För övrigt kan man ju undra om det finns någon, ens i den socialdemokratiska regeringen, som tar Jan O på allvar?

Självaste företrädaren för EUs innevarande ordförandeland går ut och på bästa lekskole-manér, sablar ner en parlamentariker inför världens ögon. Är det det språket som ska föras i vår stora, fina union? Berlusconi kallade den tyske ledamoten för nazistisk lägervakt och medlöpare. När han sedan får chansen att ta tillbaka uttalandet, gör han sig ännu mer till åtlöje: Han står fast vid det och säger att det var ett skämt. Du är ett skämt, Berlusconi! "Burlesk-oni". "Burlesk och fånig"! Se där, nu har jag lagt mig på din nivå, Silvio!

Jag vet inte hur ni andra känner, men själv kan jag inte låta bli att låta det gamla mantrat mala i mitt inre: "Skyll inte på mig, jag röstade nej!"

Jag är inte ensam om att hysa dessa känslor för vad den italienske presidenten sagt. Det vet jag. Men vad är det för ett parlament, vad är det för en union, som låter sådant trams få förekomma? Han skulle ha åkt ut med huvudet före i varje annat seriöst politiskt sammanhang.

Men nu är det ju så med herr Silvio att han har skaffat sig immunitet i sitt eget parlament där hemma i Italien på ett sätt som för tankarna till Hitlers politiska våldtäkter i samband med dennes maktillträde på trettiotalet. Vem är Berlusconi att börja snacka om nazister? Ska också EU-parlamentet falla undan för gangstermetoder och pinsam Kalle-Anka-retorik?

Den process som förser unionen med ett nytt ordförandeland kan naturligtvis inte hoppa över Italien. Men om EUs parlament och unionen överhuvudtaget skall kunna behålla ansiktet efter det här klavertrampet, måste Berlusconi ersättas av någon mer samlad och balanserad representant för den italienska regeringen.

Av Per Ahlström 03 jul 2003 10:24