EMU - dyrt och onyttigt

Idag har Sverige 100 procent inflytande över med vilken penningpolitik vi ska möta olika ekonomiska lägen. Riksbanken för en politik anpassad efter Sveriges ekonomiska situation. Euro-förespråkarna vill byta ut detta enorma inflytande över den svenska penningpolitiken mot ett mikroskopiskt inflytande över den europeiska penningpolitiken. Det är ett dåligt byte.

Miljöpartiet de Gröna vill inte att Sverige ska byta ut kronan mot euron och därmed lämna över penningpolitiken till europeiska centralbanken, ECB, i Frankfurt. Huvudanledningen är att EMU är ett politiskt och inte ett ekonomiskt projekt och att Sveriges ekonomiska förlust av ett medlemsskap inte uppvägs av den möjliga politiska vinsten. EMU är helt enkelt en dyr symbol.

Euron har inget som helst med freden att göra. EU blir inte säkrare för att vi betalar med samma pengar. Förutsättningen för fred i Europa är stabila demokratiska institutioner och stabil ekonomi och EMU är inget självklart stöd för någon av dessa två. För att ta ett närliggande exempel så hade Jugoslavien ingen nytta av att valutan var gemensam när sönderfallet började eftersom landet var demokratiskt och ekonomiskt instabilt.

För Sverige är EMU särskilt ekonomiskt riskabelt. Vi är ett litet land som utgör en liten del av den samlade EU-ekonomin. Eftersom våra behov inte spelar så stor roll för EMU som helhet så kommer den politik som den europeiska centralbanken, ECB, driver inte att anpassas efter våra behov. ECB kan ju bara driva en politik åt gången. Vilken politik det blir beror givetvis på de stora ländernas behov eftersom deras ekonomier var och en väger så oerhört mycket tyngre i den totala EU-ekonomin än vad lilla Sverige gör. Vid assymetriska chocker så kommer alltså de större länderna att gynnas på de mindre ländernas bekostnad.

I det läget är vårt "inflytande" dessvärre värdelöst. Att en svensk sitter med vid bordet spelar ingen roll eftersom det inte är rationellt i en stor valutaunion att fatta beslut som gynnar de små länderna på de storas bekostnad.

När EU utvidgas kommer dessutom reglerna för röstningen att ändras så att de stora länderna får mer inflytande än de små länderna så att rösträtten är uppdelad efter hur stor del av den totala ekonomin varje land har. Detta är på sätt och vis upprörande, men fullt logiskt. ECB kan bara föra en politik åt gången och då är det rationellt att föra en politik som gynnar flest människor, alltså en som gynnar de stora ländernas ekonomier.

Svenska folket bör inte köpa EMU-försäljarnas prat. Innehållet är helt enkelt inte det som de anger på förpackningen.

Av Gustav Fridolin JR 18 jun 2003 15:42