I alla frågeställningar inför ett val ges tre svarsalternativ. Ja, Nej eller Vet Ej. Personligen har jag alltid tagit ställning, antagligen ett Ja eller ett Nej. Samtidigt har jag aldrig förstått hur någon kan välja ett Vet Ej, hur kan man inlemma sig själv i denna mystiska grupp, upphöljd i dunkel och spöklik. Alla har väl en åsikt? Till min förvåning ställer jag mig hos Vet Ej maffian i denna folkomröstning.
Det var ju debatt på SVT2 igår. Efteråt log politikerna och svetten återspeglade studions ljus. Media tyckte att det var en positiv, laddad debatt. Personligen tyckte jag att den var som alla andra. Ointressant och fadd. Jag såg människor rabbla ur sig ståndpunkter och samtidigt ignorera de andra som sitter bredvid. Så skall inte en debatt gå till, visst, det gäller att få fram partiåsikter till tittaren, men man skall väl ändå debattera?
Bristen på uppmärksamhet var ju uppenbar när Persson menade att om vi röstar nej så kommer vi att vara det enda nordiska landet utanför EMU. Men Danmark då? Och Norge är väl inte ens medlemmar i EU? Här hade jag gått till attack, anklagat Persson för att ljuga, totalt decimerat honom till den punkt att allt han hade sagt efteråt hade låtit meningslöst. Istället går han fri, vad höll Hoffman, Olofsson och Eriksson på med? Agerade de skyltdockor?
Dessutom, var tog högern mot EMU vägen? De som anser att EMU är ett socialistiskt projekt för att förhindra företag från skatteflykt, statsstyrning på hög nivå helt enkelt.
Var tog vänstern för EMU vägen? De som vill se ett starkt Europa som kan och ska stå emot ett allt starkare USA?
Just de två sista frågorna har varit stora i debatten utanför Sverige, men inte här. Vad beror det på? Överhuvudtaget verkar det som om partierna försöker glömma att en del av deras medlemmar inte alls håller med partipolitiken. Den här splittringen finns i alla riksdagspartier, utan undantag, ändå är det tyst i debatten.
Kalle Dixelius skrev i en debattartikel att vi borde sitta hemma till folkomröstningen och på så sätt visa vårt missnöje med hur frågan har hanterats och kommer att hanteras. Personligen var jag inne på den linjen för en liten stund, sedan ville jag säga Nej och för inte så länge sedan Ja. Jag kan helt enkelt inte bestämma mig och därför är det bara logiskt att vi hamnar där vi började, i Vet Ej gruppen.
Någonstans ställer jag dock frågan, om vi inte går med i EMU, vad har vi då i EU att göra? Ska man inte gå hela vägen? I mitten kan vi ju inte stå, det går inte, vi måste ta ställning. En bättre fråga till folkomröstningen kunde ha sett ut så här:
:query "Ska vi gå med i EMU?";
:if answer "Ja" then goto EMU;
else exit EU;
:end
Ni får ursäkta kodsnutten, men där gjorde jag antagligen mina vänner en stor tjänst. Jag lyckades förklara hela folkomröstningen på bara fyra raders kod, en bragd!
En emu är en strutsliknande fågel som jag finner vara komisk. Allting skulle ha varit mycket enklare om vi hade låtit emu stanna som fågel. Nu får jag bara huvudvärk.
Av Naseer Alkhouri 05 jun 2003 10:24 |
Författare:
Naseer Alkhouri
Publicerad: 05 jun 2003 10:24
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå