De funktionshindrades fattigdom

Denna artikel är inget annat än ett upprop till solidaritet och enhet bland vårt folk, där vi som folk på ca 600 miljoner tillsammans går till ett brutalt angrepp mot fattigdomens och klasskillnadernas förnedring.

Hur som helst, varför jag då tycker att kampen mot fattigdom och klasskillnader bland vårt folk bör prioriteras före exempelvis tillgänglighet eller andra mer borgerliga "medborgliga rättigheter", är för att ett liv i fattigdom är ett helvetiskt tillstånd att befinna sig i, detta kan alla som lever eller har levt i fattigdom intyga. Det finns inget värde eller glamoröst över ett liv i fattigdom, framförallt inte med ett liv i fattigdom som uppkommit på grund av klasskillnader. Nej, fattigdom är ett brott mot mänskligheten!

Att vara fattig och därmed ett offer för de härskande icke-funktionshindrade klassernas konstruerade klasskillnader, är att vara hungrig utan minsta hopp om att få stilla sin hunger; att vara sjuk utan minsta möjlighet till medicin eller sjukvård; att vara trött och kall utan att ha rätt till tak över huvudet; att vara naken utan hopp om kläder; att vara omgiven av information utan att kunna läsa och förstå; att vara samhällets bottenskikt, bespottad och föraktad. Att vara fattig är att vara ett föremål för de icke-funktionshindrade härskande klassernas brott och helvete!

Du säger att du inte tänker hjälpa din funktionshindrade syster eller bror som är fattig, då de stjäl eller inte har någon respekt för egendom och har därför sig själva att skylla för sin situation. Ja, du har rätt. De fattiga av vårt folk stjäl, ljuger, respekterar inte egendom och de flesta är tjuvar och banditer. Men du glömmer att de är eller gör allt detta av en enda orsak - det icke-funktionshindrade klassamhället. Ja, du måste se betydligt längre än vad du nu gör. Löser vi inte problemet med klasskillnaderna så spelar det ingen roll med hur mycket polis man än sätter in för att stävja de fattigas brott, eftersom brotten som fattigdom genererar beror just på fattigdom. Förstår du inte? En utsvulten och svältande människa stjäl bröd och pengar för att överleva! Är det ett brott? Är inte de verkliga förövarna fattigdomen och klassamhället som tvingar de fattiga av vårt folk att stjäla, ljuga och begå brott?

För er av mina funktionshindrade syskon som är lite mer spirituella och möjligen tror på existensen av en Gud eller någon högre makt, så måste ni inse det fruktansvärda med klassamhället som tvingar de fattiga av vårt folk att titt som tätt för sin egen överlevnads skull behöva bryta de tio budorden - själva fundamentet av den västerländska moraliska och etiska uppfattningen, vare sig de vill det eller inte.

Nej, enligt mig är fattigdomen den värsta skurken i dramat, då den tvingar majoriteten av vårt folk som lever i fattigdom att behöva bryta alla moraliska och etiska lagar, både gudomliga eller mänskliga och därmed döms till att bli samhällets utstöta.

För att komma tillbaka från min smått metafysiska utsvävning, så är fattigdomen och klassamhället de som är skyldiga till att de fattiga av vårt folk i tanke och handling inte respekterar sin grannes egendom eller inte tycks hysa en gnutta respekt eller moral i sitt sinne mot andra. För i ärlighetens namn, vem av de fattiga bland vårt folk har råd med moral och respekt när de är tvingade till den brutala kampen för överlevnad som klassamhället skapat, där minsta tendens till medmänsklighet är lika med en säker död?

Du måste förstå att i den fattiges värld är moral och etik ett maktmedel som vilket annat, uppfattat med rätta som något konstruerat av de härskande klasserna för att trycka ner dem fattiga ännu mer, då moral och etik i stort är ett hinder för de fattigas möjlighet till överlevnad. Jag menar vad har moral och etik för betydelse då de fattigaste av vårt folks tillvaro är fullständigt kantat av synd och ond bråd död? Ingen. Så om vi överhuvudtaget vill höja vårt folks, de funktionshindrades, moraliska och etiska värderingar så måste vi först och främst se till att radera fattigdom och klassamhället. Detta eftersom fattigdomens och klasskillnadernas verklighet är ett samhälle i total avsaknad av moral och etik.

Som funktionshindertransnationalist, så anser jag att vi alla sexhundra miljoner funktionshindrade världen över måste solidariskt och enhetlig kollektivt förkroppsliga attityden att ingen av vårt folk ska behöva leva i fattigdom, då fattigdom är ett helvetisk tillstånd som man inte ens önska sin värsta fiende. Vi funktionshindrade som folk måste inse att vi kollektivt och individuellt till vilket pris som helst måste radera fattigdomen och klasskillnaderna hos vårt folk, då den i ärlighetens namn endast existerar på grund av de härskande icke-funktionshindrade klassernas brott och helvete.

Funktionshindertransnationalismens huvudsyfte är att skapa nya högre ideal och värderingar bland majoriteten av vårt folk, därför bör vi exempelvis ta efter islam som lär ut att om du som muslim inte hjälper en fattig muslim i nöd som resulterar i dennes död, så är du skyldig till mord. Detta betyder att funktionshindertransnationalismen lär ut principen om total solidaritet och medmänsklighet, som går ut på att om du som funktionshindrad inte hjälper en funktionshindrad syster eller bror i nöd, så är du skyldig till dennes forsatta helvete och slaveri.

Jag anser att ett första steg mot att skapa nya högre
värden, ideal och moral hos vårt folk, så är det första steget mot detta en kompromisslös kamp mot fattigdomen och klassamhället, utan den är högre moral och etik omöjlig att uppnå.

Av Adryan Linden 09 maj 2003 10:20