Om dina ben och fyra brutna fingrar

Du förstår,
jag skriver det här på natten,
under det tak,
som är ditt golv

Jag skriver om politiken,
om kärleken till poesin,
om dina ben, om Annas rädisor,
om den tomma ramlösaflaskan,
du en gång slog sönder

Om just dina ben,
för att ta ett exempel,
särskilt under just den kjolen,
runt just den midjan,
en alldeles särskild dag

Du förstår,
jag har berättat för alla om ryggraden,
om din dotter i Minsk,
om din afrikanske vän
Jag har till och med,
brutit sönder fyra fingrar
för din skull
och berättat om detta,
för en psykolog jag känner

Du vet,
det regnar i Stockholm på söndagar,
på den asfalt Palme föll ihop -86,
slängde en vän till mej
en fimp från en sönderrökt Pall Mall
I Stockholm,
röker man Pall Mall på söndagar,
i regnet
på Sveavägen

Och vad min psykolog sa,
skriver jag om nu
under ditt golv
Om politiken, om poesin,
om fyra döda barn,
och just den kjolen,
och just de benen
du bar,
just den dagen

Du förstår,
jag är inte riktigt som jag ska
i huvudet
Du förstår,
jag är inte riktigt i huvudet,
som jag ska

Har jag berättat för dej
om Bob Dylan,
hur jag liksom känner honom,
jag skrev,
en dikt om det där
och försökte
må dåligt

Jo,
det där med dina ben
hur dom liksom
får dej att gå ifrån mej
är intressant

Åtminstone,
rent poetiskt

Så mitt tak är verkligen ditt golv
och ditt golv är verkligen mitt tak
Och jag är verkligen inte som jag ska
i mitt huvud
För om jag nu varit det,
varför bryter jag då mina fingrar
enligt ett särskilt schema
och inte bara
slumpmässigt

Du förstår,
jag skriver det här på natten
med fyra brutna fingrar,
under det tak
som är ditt golv

En natt mot söndag,
i Stockholm

Av Mattias Alsander 01 maj 2003 10:37