Att skönhet kommer inifrån är något som vi har lurats i av politiskt korrekta människor som troligen både är snygga och har gott självförtroende. Det är alltid de snygga, de som tack vare sitt fördelaktiga utseende har haft det lätt, som påstår att utseendet inte spelar någon roll. Precis som när det är de med gott om pengar som påstår att pengar inte är viktigt.
Det är klart som fan att utseendet är viktigt. Det vet alla. Det är troligen genetiskt betingat att automatiskt ge de som ser bra ut fördelar. Det mest grundläggande ligger i att du väljer en partner som kan ge dig starka, friska och vackra barn. Det är så djupt rotat i vårt undermedvetna att vi inte tänker på det alls. Undersökningar har gjort gällande att ju mer symetriskt utseende en person har, ju attraktivare är personen. Ju lättare får personen bra jobb. Ju lättare blir personen trevligt bemött. Ju lättare träffar personen en partner.
Du vänder dig inte om på gatan efter nån som du inte anser vara attraktiv. Du raggar inte på nån på krogen som du inte anser vara attraktiv. Det första intrycket baserar sig till största delen enbart på utseendet. Där syns inte dina inre kvalitéer.
En tjej får ett val. Hon blir ställd framför två killar. Hon måste välja en av killarna att gå ut med för att eventuellt bli tillsammans med. Den ena killen är smal, snygg och cool. Den andra killen är småtjock, alldaglig, högt hårfäste och glasögon men även väldigt smart, väldigt trevlig och snäll. Utan att tveka kommer tjejen att gå till den snygga killen först och bjuda ut honom. Den andra killen får inte en chans. Hon tittar knappt på honom alls. Bara ett kort ögonblick för att konstatera att han var inget att ha. Sen kvittar det om han i allt annat förutom utseendet är en riktigt bra människa. Han är ratad redan från starten.
Om tjejen någon gång ger den mindre attraktive killen en chans och pratar med honom konstaterar hon snabbt att det är en potentiell vän, men ingen partner. En sån vän hon kan komma och gråta ut oss när den attraktive killen har varit elak eller den attraktive killen har gjort slut. En vän hon kan trösta sig oss i väntan på nästa attraktive kille. Det märkliga är att den mindre attraktiva killen ofta får höra att det är en sån som han som hon egentligen vill ha. Han som är så snäll, trevlig, smart och omtänksam. Men av någon anledning kommer hon inte att vilja ha honom trots det. För hon väntar egentligen på en snygg kille med de egenskaperna. Och den mindre attraktiva killen sväljer allt med hull och hår. Han går på det gång på gång. Han fastnar i vänner-träsket. Ett träsk som är i stort sett omöjligt att komma ifrån. För varje gång han fastnar där sjunker hans självkänsla och självförtroende mer och mer till det är i stort sett utraderat. Och dåligt självförtroende är knappast ett drag som gör honom attraktivare.
Så går världen vidare. De mindre attraktiva går omkring och mår dåligt och får ännu sämre självförtroende och blir sålunda ännu mindre attraktiva självförtroende verkar synas utanpå. De attraktiva går omkring och får självbekräftelse och ännu högre självförtroende.
OBS! Jag vill inte peka ut tjejer som extra ytliga. Jag bara refererar till dem som exempel. Vi killar är inte ett dugg bättre.
Av Daniel Ekman 02 apr 2003 14:34 |