Julen är över. Alla har varit glada. Alla har ätit grillad gris. Tomten slaggar. Sommaren är snart här. Men sanningen är vaken. Den sover egentligen aldrig. Men vi är duktiga på att tro det. Sanningen är ett faktum 24-7. Även i "landet utom sig". You best belive.
Innan vi kommer till kuken. Ett intro. Min mamma, och senare Major Skönstedt. Lärde mig att städa. Ingen av dom var otydliga när det kom till definitionen av "rent". Det var kristallklart. Först skulle man bestämma sig för vad som definierade "rent". Då hade man ett mål. Sen skulle man identifiera dom ställen som var gömda, och vara extra noggrann just där.
Vad som däremot krävde lite mer övning och tanke. Hur undviker man att skita ner? Hur håller man rent omkring sig? Det tog lite längre tid. Jag övar fortfarande. Nu exempelvis.
Skälet till varför saker blir skitiga skiftar. Att något orsakar det är ställt utom allt tvivel. Så rulla palestinasjalen tajt om skallen. Justera era skidglasögon. Vi står i begrepp att äntra något av det gyttjigaste, lortigaste och mest ruttna. Något som får den mest garvade rättsläkare, rännstensfyllerist eller slacker att kippa efter andan. Vi ska resa i vårt kollektiva medvetande där rädslan styr moralen. Där det som skulle kunna vara rent, tvingas leva i smutsen. Vi ska till den mentala tredje världen. Vi ska gå off-road.
"Kyrkan hängde ett löv framför min kuk." Så börjar sagan som jag inte vill läsa för mitt barn. Det var genom denna enkla handling, som man lyckades tränga hela vägen in på Sourze. Ordet "kuken" är som bekant förbjudet i rubriker. Utvecklingen förefaller dock gå åt rätt håll. Man får i alla fall fortfarande skriva det i själva texten. Kuk. Nu ska vi inte förhasta oss och bränna ner närmsta kyrka. Det absurda i den här sagan är nämligen att vi lever efter detta idag. Men sagan utspelar sig i en tid då man käkade popcorn när man kollade in häxor som brann. En tid när riddare gled runt på jättehästar, luktade rost och reciterade dikter. Folk åt saltsill, och kuken.
En tid för hjältar. En tid för mentalt mörker. Varefter perioden har fått sitt namn. Det var under den här tiden som vi stigmatiserade vår egen sexualitet. På den här tiden var påven inget fikon som skakade papper och försökte suga av sig själv. Han handlade mer om sånt som Mr T i A-Team; feta goldchains och coola outfits. Toppat med lite serious firepower. Lite som George Bush om han hade liknat Eazy-E. Men det finns en stor skillnad i budskap. Om Eazy var "all about money and booty", så var påven mer "all about torture och morales". Anledningen är att Eazy var kung över 30 kåkar i South Central. Han kunde kosta på sig ett informellt ledarskap. Påven var kung över världen och han var tvungen att sy in oss i ett nät av skam. ShoutOuts! Välbyggt. Nätet håller än. Kuken.
Så smutsen är beroende av oss. För smutsen existerar inte utan oss, men inte i oss. Kant sa att; "Bör förutsätter Kan". Det han stressade var att vi inte "borde" göra saker som vi inte kan göra. Den fria viljan är således en förutsättning. Fördömda Kant. Kunde han inte knipt käft. Då hade jag kunnat skyfflat undan den ruttna lorten och glömt den. Vi kontrolleras idag av den "ondska" som vi skapar i vår kollektiva perception. Den fria viljan lyser med sin frånvaro. Vi är alla "rena" i vårt väsen. Smutsen skapas när vi driver varandra bort från våra respektive världar. När tvingar varandra till ståndpunkter som inte har grund i våra väsen. Robert Aschberg vill bara fylla MTG:s kista med mer fett åt Kinnevik. Galen respekt för det. Men det han gör är att kapitalisera på något som påven ympade in i oss under sina glansdagar. Jag kan inte klandra honom. Det är ju klockrent. Kuken. Det kunde varit jag. Bit mig.
Nu ska vi bli lite banala. Vi ska diskutera ett symptom. Vilket är att jämföra med att du går till läkaren och säger; "Jag har cancer i tjocktarmen och skiter löst". Läkaren säger; "Näää! har du fått diarré!? Det måste jag kolla". Släpp broccolin och kom in i sargen! Men, anyway.
Finns det någon människa på samhällets ljusa sida som skulle våga jobba med något som har stigmatiserats av samhället självt? Hell no. Erotikbranschen äger inte problemet. Förlåt. Undrar du över rubriceringen "Erotikbranschen"? Jag förbehåller mig vilken rubricering som faller mig in. Eftersom jag skiter i om någon har sex på DV eller 35 mm. Om det är Dogma 95 eller ljussatt som attan med vaselin på linsen. Precis som det spelar någon roll. Men man vill helst att man kallar det för "Porrbranschen". Det låter smutsigt. Det låter som något man kan pissa på utan att någon vågar bry sig. Det låter lite som "Judesvin" lät i Tyskland för 50 år sedan. Det låter behagligt, kollektivt och tryggt. Då känner vi alla igen oss. Men alla människor finner en njutning i att se något vackert. Vad som är vackert skiftar med individen. För en del människor är en steppsko som trampar på en bajskorv - vackert. För andra är det en naken Adonis som simmar genom ett stim med fiskar. Vad mig anbelanger? Så länge folk har kul, alla är med på noterna och finner det de letar efter. It’s all good.
Det som samhället vi vägrar erkänna. Det som vi ständigt och jämnt åter-stigmatiserar, är dömt att framleva sina dagar i vårt mörker. I det här fallet representerat av några kriminella element som har intressen i en del klubbar. Men även av några fullt legitima företag som säljer produkter, har firmafester, fortbildning och sjukförsäkringar. Men som håller låg profil. Klokt tänkt. Men tyvärr blir det enkelt att slå dom i huvudet med en mic. Vilket anses fullt legitimt. Tack vare påven. Tack vare media. Tack vare oss. Alla sitter och nickar och biter sig i läppen, och flyttar sin dildo från nattduksbordet till skokartongen i garderoben. Där några stackars bögar fortfarande står och trängs av samma anledning.
En överflödig kommentar till detta. Jag skiter inte i att människor begår kriminella handlingar. Det är något som inte kan accepteras eftersom det hotar demokratin som vi lever i. Att man exempelvis skyddar barn från sexuell exploatering är självklart. Men den här respekten för lag och ordning ställer också höga krav på vad som ska regleras i lag. Dagen då lagen inkräktar på vuxna människors personliga och fria val. Den dagen har vi passerat från demokrati till diktatur. Den dagen kommer vi att börja tappa respekten för samhället och dess regler. Vill vi veta hur det ser ut kan vi slänga ett öga över Atlanten. Moral Majority. NRA. Kuken.
Ducka. Det bombardemang av moralistisk gödsel som sköljer över oss idag är vådligt. Risken vi alla löper är att vävas in i skam, rädsla och en stigmatisering av våra drifter. Lag och ordning? Separera. Att erbjuda hjälp till dom som hamnat fel? Separera. Kriminella entreprenörer? Separera. Feminint och maskulint? Separera. I ontologins namn! Till sakerna själva. Kuken.
Frågan vi alla borde ställa är enkel. Hur skitig är jag? Hur mycket av den här kollektiva lorten har jag smort in mig med? I hur många samtal har jag målat in mig i ett hörn? Hur många ogenomtänkta och fördömande kommentarer hindrar mig från att utforska vad jag egentligen vill? Hur långt upp i mitt anus har påven tryckt sin klackrings-fist? Hur mentalt våldtagen är jag egentligen? Hur många av mina åsikter är mina, på riktigt? Betänk detta väldigt noga. För tro mig när jag säger; du är det enda som är rent. Att se sitt rena jag såsom det är, då och endast då, vet man hur mycket städning man har framför sig. För det är i detta som man blir ren, genom att erkänna sig själv som oberoende. Gör det grundligt. Man hittar högar med TV3, tabloidpress och annan skit som har smugit sig till det innersta. Till hörnen. Dammråttor stora som. Kuken.
Jag vet inte vad det kollektiva vansinnet skriker efter. Men om det är vargen, om jag är grisen. Då är det här en koja, som ingen varg ska blåsa bort. Det här är viktigt. Det är vi. Som vi är. Som vi ska vara stolta över. Hade vi inte haft alla dessa lutheranska spänningar. Då hade vi inte behövt konsumera tidningar som lär oss hur man får orgasm. Kuken. Det är helt sjukt.
By the way. Strippa mer. Det strippas för lite. Killar, katter och grannar - sväng era ballar. För alla. För helvete. För kuken.
Av ... ... 24 mar 2003 10:35 |