Genomskåda maktbegäret!

Det vill säga hur mycket av bruttolönen som går till sociala avgifter med mera och sedan låta löntagaren bilda sig en uppfattning om han tycker det är värt pengarna.

Detta förslag nappade, som första parti, Moderaterna på med motivering att det är en demokratisk rättighet för löntagaren att få se vad han arbetsgivare betalar honom och vad han å andra sidan kostar arbetsgivaren, i "osynliga skatter".

Miljöpartiet köpte också förslaget, men dom två högskattepartierna ansåg det - som väntat – onödigt. Vänsterpartiet hävdade "att alla löntagare vet om att arbetsgivaren betalar avgift för dom". Det är självklart, men nu gällde saken hur mycket dom betalar, kära socialister.

Av detta drar jag slutsatsen att Vänsterpartiet och socialdemokratin vill undvika att får upp ögonen på skattesystemet. Det kan skapa obekväma debatter som S och V har anledning till att dölja, genom indirekt beskattning.

Ett annat exempel på politisk förtigande, för att behålla makt, är samarbetet mellan LO och Socialdemokraterna. Där pungar LO in mängder med pengar i smyg till SAP och deras kampanjer.

Moderaterna å andra sidan, döljer också värdefull information, som kan hota partiets intressen. Till exempelvis EMU-frågan. Det är sant som EU-kritikerna säger, att dom demokratiska besluten kommer att fattas på expertnivå om vi blir medlemmar. Då gäller det för oss svenskar att kritisera detta, som medlemmar och driva på de svenska intressena så långt det går. Det är medborgarnas rättighet och politikernas skyldighet.

Miljöpartiets Gustav Fridolin, skriver den 7/2 – på DN debatt, att ungdomsförbundens bör avvecklas.

Fridolin tycker att sitt eget, och andra ungdomsförbund, bör verka för medlemmarna ska ta plats där besluten tas.

Istället för att som idag skolas upp, genom ett politiskt ungdomsförbund, och därefter bli broilers och ideologiskt renläriga. Men tyvärr saknar dom alldeles för ofta erfarenhet av praktiskt politiskt arbete. Med andra ord att omsätta visionen till praktiskt handling på lokal eller nationell nivå.

"När alla som har något att säga strider internt i ett ungdomsförbund slipper, makthavarna i moderpartiet bråkiga lokalpolitiker", skriver Miljöpartiets tidigare språkrör.

Detta är en odemokratisk effekt som finns inom de flesta partier. Det är också väl utbrett i den offentliga sektorn.

En politiker som försöker få kontroll över en opponent/oppositionspolitiker eller sina väljare, genom att förtiga viktig information, är en svag själ och dålig politiker. Dessa värnar i första hand om sin makt och sitt egenintresse. Sådana politiker bör avslöjas av sina radikala partikamrater och framförallt av "tredje statsmakten".

Genom att driva sina radikala frågor, utifrån ideologisk värdegrund, vilket de flesta ungdomsförbund gör kontra moderpartiet lyckas dom öka partiets röster bland unga väljargrupper. Med det är svårt att tro att alla "marginalväljarna" är villiga att gå med och engagera sig i ett parti. Detta beror på att dom djärva visioner och idéer som ungdomsförbunden framhäver ofta saknar politiska handlingsåtgärder.

Moderata ungdomsförbundet, MUF, skriver på sin hemsida att dom har fyra ideologiska ställningstaganden vilka dom utgår ifrån vid sina kampanjer. Men tyvärr nöjer de sig alltför ofta med att bara kritisera kamraterna i moderpartiet, istället för att driva en radikal extern muf-politik gentemot Moderata samlingspartiet.

Den riktigt radikala partipolitiken förs, då man utgår från partiets ideologi och för en politik utifrån den. Självklart kommer det att uppstå interna konflikter mellan partkollegerna. Men fram med dom, i det offentliga rampljuset, och låt väljarna se att det finns skilda uppfattningar, i ämnet, inom partiet. Kanske tvingas det fram en folkomröstning på lokal eller nationell nivå?
I såfall är det folkviljan som styr.

Av Yohannis Petersson 12 mar 2003 10:14