Hurra hurra, det är Mumin och jag!

Mr Littlejeans 2003-02-26 10:59 vet du jag är helt vimmelklantig av nervositet just nu.

SKA TATUERA MIG KLOCKAN TVÅ!

Micke 2003-02-26 11:01 vad ska du tatuera? Och var? Hmmm, jag gissar. Seriefigur precis ovanför foten?

Mr Littlejeans 2003-02-26 11:01! HOW... HOW!

Micke 2003-02-26 11:01 rätt eller fel?

Mr Littlejeans 2003-02-26 11:02 mja. Det VAR rätt. Det var det jag tänkte först men mina vrister är felknullade nu så det blir MOOMIN ON THE HIP.

Ja nu är jag tatuerad. Tanken föddes nån gång i tioårsåldern, då skulle det vara ROBIN i armvecket eller nåt sånt. Dumjävel. Åldersgränser är nog ganska bra. Tanken kom tillbaka när jag gick i ettan på gymnasiet och långa bussresor till skolan drömde jag om Mumintrollet på vristen. Åååh. Nu går jag på högskolan och har följdaktligen tänkt på det i fyra år, och tatuering i nio år. Det har aldrig varit någon tvekan om saken. Mumin och jag, vi hör ihop! Mitt hjärta brukade knappt orka slå av lycka när jag sjönk ner framför hyllan med muminböckerna i Flens lilla bibliotek. Jag sög i mig alla orden från underbara Tove och skrev stora svenskaarbetet i nian om Tove. I mitt tak sitter en stor muminaffisch och bästa semestern gick år 2000 till Nådendal i Finland och Mumindalen de byggt upp där. Jag och alla barnen liksom. Och snälla pappa som följde med. Det var faktiskt hans idé. Men det var underbart att gå in i Muminhuset och det var runt och alldeles alldeles underbart. Pappa ska bygga ett Muminhus till mig. Jag satt hela 10-timmarskryssningen hem och gjorde husritningar och tjatade ihjäl pappa på hur man bygger runt han är snickare och hur mycket specialtegel man måste beställa till taket...

Nåväl, för två veckor sedan låg jag och mina kära vänner och tittade på film och jag började tänka på tatuering igen. Några dagar senare ringde jag min vän Tickan och han erbjöd sig att följa med till hans tatuerare så jag kunde boka tid och ställa lite frågor. Detta gjorde vi dagen efter. Tatuerarstudion hette FAT’N’CRUEL vilket lät lite läskigt. I fönstren satt bilder av stora mansöverarmar med farliga drakar och monster på. Där stod även en lätt motorcykel som man hade chans att vinna om man tatuerade sig mellan sommaren 2002 och 2003... Whoho! När vi gick in var nålen igång på en biffig snubbe och ett tjeeeena grabben svävade emot oss. Nålsurrandet slutade och sångaren i Blink 182 kom emot oss. Eller va? Det var otroligt likt i alla fall. Han hade en stor stor baksnus under läppen och hette Boije. Jag ställde en miljard frågor med minsta rösten medan biffig bad boy tålmodigt väntade halvtatuerad i bakgrunden. Tickan fick visa sin tuffa Iron Maiden-Eddie-tatuering på ryggen också för tatuerarens kollega. Sedan visade jag mitt ritade mumin och han gjorde lite ändringar på det så att det blev finare. Ett antal dåliga vitsar om mumintroll slank ner också. Hmmm.

Sen gick det en vecka. Jag tänkte på den, drömde om den, längtade efter den. Filade på trollet och till slut kom den stora onsdagen. Igår alltså. Jag begav mig till Kungsholmen. Jag var som sagt helt vimmelklantig och det var en hel nattklubb i mitt bröst. Dunka dunka och alla möjliga synapsvätskor frigjordes i mitt blodomlopp. När jag kom in började alla prata finlandssvenska. Hahaha. Tjejen innan mig var inte riktigt färdig så jag väntade i soffan ungefär en halvtimme. Sedan fick jag komma fram till den mintgröna bänken som såg precis ut som en undersökningsbänk hos doktorn, minus det där prassliga pappret som alltid ligger på. Jag fick ett blått tryck på magen av hur muminet skulle komma att se ut, och det såg bra ut. Jag lade mig ner på bänken. Jag blundade. Nålsurret initierades. Jag tänkte på träslöjden. Sen började det.

Först gjorde det lite bländande ont. Sen gjorde det lite mer ont. Det var liksom en jämn vibrerande smärta med återkommande sting av extra ont när nålen rundade ett hörn av mulen eller en svanstipp kan jag tänka mig. Jag såg i och för sig ingenting, kände bara nålen och blodet som rann och blev snabbt borttorkat. Jag försökte låta bli att tänka på att massa hål gjordes i mig och tänkte på en liten sjö i en stor skog där jag badade. Och andas in genom näsan, ut genom munnen, och slappna av. Efter fem minuter gjorde det fortfarande ont, men på ett skönt sätt! Jag ville ha mer av det ontet, utan de tillfälliga smärttopparna. När nålen tog en paus gjorde det mer dovt ont, som mensvärk ungefär fast kanske tre gånger mildare. Jag fick en vansinnig lust att SMÅPRATA så det gjorde jag. Försökte hitta olika liknelser. Att sy sig i fingret på syslöjden. Att vara en mazonitskiva under lilla sågen i träslöjden. Mycket slöjd var det. I alla fall, nålen slutade och Boije meddelade att konturerna var klara, och nu skulle han skugga. Det gjorde mera ont. Inte skönt längre. Mer som piercing i höftskelettbenet eller tro att jag är rivbar parmesan! Mycket brännmärka sin skärbräda i träslöjden över det hela. Där kom slöjden igen. Aaaaah. Andas in genom näsan, ut genom munnen. Slappna av. Mina magmuskler var hårt spända men jag försökte slappna av ändå. Sen var det över. Massa kall vätska på magen och sen upp och hoppa bort till spegeln. Oj när man reste sig! Hela undersidan av kroppen var blöt av svett, huvudet var varmt varmt och det kändes precis som ett snusrus! Vilket jag sade. Vi kom överens om att sluta snusa och börja tatuera oss fem gånger dagligen uppochner istället. Nu snusar jag ju inte men det var en intressant tanke!

Tatueringen var jättefin, precis som jag tänkt mig och jag vinglade tillbaka för att få min plastfilm över till resan hem. Sen fick jag en jättebra eftervårdskräm och instruktioner. Tvätta händerna jättenoga med tvål och vatten innan jag rörde vid tatueringen. Tvätta tatueringen med tvål och vatten varje morgon och kväll. Smörj in den morgon, middag och kväll. Vänta 20 minuter efter tvätt med att smörja in den eftersom vatten fastnar i tatueringen och måste stötas ut först. Ojojoj. Sen betalade jag och gick ut. Wowowo! Försökte ringa mina vänner men de lät alla måttligt avslagna och jag upplevde lite antiklimax. Övervägde att visa för tanterna vid busstationen men den var ju så pass inplastad att det var svårt. Så jag åkte hem, tvättade tatueringen och tittade på Lejonkungen.

Hurra hurra!

Av Kee Leong 27 feb 2003 14:29