Kontaktskapande förseningar

En ung mamma och hennes son klev på vid ändhållplatsen i Kortedala, Göteborg. När mamman stämplade sitt hundrakort frågade pojken om hon vunnit något. Det tog ett tag innan hon förstod vad han menade, men sade sedan att maskinen inte gav vinster utan bara tog pengar ifrån henne.

Alla uppfattar vi saker och ting utifrån våra egna referensramar. Därför var det intressant att studera passagerarna en solig onsdagsmorgon, när spårvagnen plötsligt stannade mitt i ödemarken, långt ifrån möjligheten att byta till buss. Att jag var på väg till min lektion i socialantropologi studiet av människan i det sociala livet gjorde händelsen bara ännu mera passande.

Att spårvagnen står stilla i fem minuter går ganska bra, tio likaså. Och även om föraren ganska snart meddelade orsaken till att vi stod stilla - det brann i vagnen framför ! - kunde inte den begynnande solvärmen hålla uppe den gemytliga stämningen i mer än femton minuter. Folk hade redan börjat skruva på sig och jaga upp sig. Några av människorna i en grupp av fyra som skulle till mässan började bli irriterade och frustrerade. De hade en tid att passa, precis som många av oss andra. De sökte tag i folk med hjälp av sina mobiltelefoner för att inte skapa förbittring och oro hos de andra de skulle möta och gå på mässan med.

Därför kan man tolka det som att pliktkänslan är starkt förankrad hos det svenska folket. Man vill hålla sig på god fot med andra människor och man gör allt för att inte skapa onödiga konflikter - även om man inte kan påverka lokaltrafikens framkomlighet.

Spänningen hann öka ett par grader innan vi åter kom iväg, då både polis- och brandbilar kom för att ta hand om branden.

En ansenlig folkmassa hade samlats på de kommande hållplatserna. Vid Gamlestadens hållplats ville en somalisk kvinna veta vad som hade hänt, varpå en av medlemmarna i gruppen som skulle till mässan passade på att rapportera om källan till dröjsmålet.

Även om förseningar inom kollektivtrafiken skapar irritation och ibland kräver hög stresstolerans, så måste det medges att de till en viss del är positiva. De får ju människor att ta kontakt med andra människor.

Och det måste ju ses som en vinst - även om stämplingsmaskinerna bara vill ha ens pengar.

Av Sari Hänninen 25 feb 2003 09:30