Socialdemokratins hemska sanning

När jag idag ser på det socialdemokratiska partiet, och på den socialdemokratiska regeringen, så är det inte utan att jag känner mig besviken.

Jag tänker tillbaka på tidigare storheter som Hjalmar Branting och Olof Palme, vad skulle de tycka och tänka om den politik som partiet för idag? Jag brukar ofta använda termer som "vända sig i graven" och liknande.

Ta bara utrikespolitiken på senare år. Frånsett vissa individer givetvis, så är den generella och officiella socialdemokratiska hållningen att vad fan som än händer i Irak, vad fan som än händer på västbanken och vad fan som än händer i kosovo får hända. Det socialdemokratiska partiet tar tamigfan aldrig ställning i någon betydande utrikespolitisk fråga. Det som utövas är någon slags "smygBlair", man ska inte kritisera USA, och man ska helst slicka lite Texasröv, men man visar det inte gärna.
Och jag kan inte hjälpa att fundera på vad Anna Lindh tänker, otvivelaktigt så har hon blivit tillsagd att tona ner sina åsikter lite grann. Man ska nämligen inte sticka ut hakan.

Vidare så kan man ta utförsäljningen av offentliga bolag och framför allt, utbredningen av privat vård och utbildning som ett exempel på att det socialdemokratiska partiet tagit ett stort steg åt höger, närmare mitten.

Men tidigare nämnda besvikelse över detta parti har nu bytts mot något helt annat. Jag jämför ju faktiskt dagens socialdemokratiska politik med tidigare års dito. Och faktiskt är det nog så att det är arbetarnas intressen som ändrats snarare än partiledningens ideologi. Idag är alla arbetare aktieägare och drömmer om den högsta bingolottovinsten. Faktiskt drar jag den slutsatsen att det socialdemokratiska partiet, sveriges genom tiderna största,
aldrig haft en riktig ideologisk grund. Det har alltid, inte bara på senare år, varit en intresseorganisation för de "vanliga" arbetarna. Det har aldrig funnits ideologiska värderingar utan partiet har alltid styrts efter ett
slags "medelklassens typuppfattning", vilket kanske inte förvånar när man betänker att partiet faktiskt format regering under större delen av dess existens.

Naturligtvis finns det ideologiskt drivna människor i detta parti, men jag kan inte hjälpa att jag känner att dessa personer kanske hamnat fel. Samma sak med SSU, socialdemokraternas unga är minsann ofta drivna ideologiskt, frågan är bara när man byter sin inriktning.

Av Christofer Olsson 14 feb 2003 15:00