Vråla.
Skräckens konung,
Sitter på sin tron av undersåtar.
Hjälp oss,
rädda oss från tyngden av hatets son.
Säg mig vem,
Vad har satt oss i detta Dantes inferno?
De ensama galningarna,
Med gudsmakt att bestäma vem som är värdig liv och död!
Vilka var de?
Den sanningen är förlänge sen glömd,
svaret kan du nog finna långt där inne hos dig själv?
Frågan är bara vågar du,
Döma dig och dina nära?
Varför blev vi stumma,
Vi insåg ju vad som skulle hända.
De onda aningarna,
Sviktade och förvandlades till respekt för fasan själv.
Jag är redan död,
Uppmanar dig från andra sidan.
Kämpa,
Mitt barn.
Ge inte upp,
Du,
Juste du,
är mänsklighetens sista hopp mot vredens blodtörstiga horder...
Av Adryan Linden 06 feb 2003 17:09 |
Författare:
Adryan Linden
Publicerad: 06 feb 2003 17:09
Ingen faktatext angiven föreslå
Litteratur, &, Poesi, Poesi, Litteratur & Poesi, Poesi, skräckens, konung, skrik | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå