Jag vet inte vad jag tror på längre
Jag är i ett tillstånd då jag bara sitter framför datorn
Åker fram och tillbaka på stolen
Rynkar på pannan och
Trummar med händerna på bordet
Jag får mina dagliga brev
Jag skriver mina dagliga rader
Och filosoferar mina dagliga tankar
Jag har den här lilla atomen inom mig
Som bara väntar på att klyvas
Och börja sprida värme
och kanske förödelse
runt sig
Jag lyssnar på musiken runt mig
Lyssnar på texten och super in
Hoppar runt
Och skrattar skrattar skrattar
Och undrar vad jag ska göra av det
Och undrar när jag kan börja dansa
Nej, var jag kan börja dansa
Så jag nån gång kommer på vad det där livsvettiga är
Det där livsviktiga
Som ska frälsa oss alla
Och få oss att gå tillsammans
Mot alla olika mål
Och njuta samtidigt
Äh, nu dansar vi
Av Lidija Badel 06 feb 2003 16:20 |
Författare:
Lidija Badel
Publicerad: 06 feb 2003 16:20
Ingen faktatext angiven föreslå
Litteratur, &, Poesi, Poesi, Litteratur & Poesi, Poesi, det, sekund, dela, ni, inspirerade | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå