Med lång lugg över ögonen

luggen var något lång
gled in i munnen, mungipan
väta och saliv
fascinerande rörelser
svävande, ändå regelbundna

färgen på luggen och håret
jag vet inte
det skiftade, skimmrande
inte som havet
en halvgrå natt

slängande gester
ett eget språk
allt skapat
de böljande stråna
en charmig sort

jag kunde bara känna
något som räckte
med fingertoppar
fingertoppskänsla
rörde vid luggen

återkommer ständigt
håret mellan läppar
mjuka läppar
mjukt hår
en förnimmelse

det var aldrig så


Detta är ett bidrag till Sourze Poesiskola.

Av Louise Larsson 05 feb 2003 13:55