Cafépip

På ett dessertfat med silvrig kant
i det ruffliga cafehörnets värld
serveras just nu en söt liten bakelse,
fluffig som en blomma
och med topping av rött moget
lite dunigt hallon.

Till höger
lite vinklat framåt inåt
ligger en pyttesked av silver
och det är tänkt att den ska greppas lätt i finstämd hand och smuffla sej in genom bakelseväggen
smekande
likt din ömma kyss.
Solen genom fönstret träffar som silver
blixtrar trådsmalt
lyser upp i vass strimma
en liten reflex ett kort förförande ögonblick.

Handen nuddar toppen
på gräddan av det röda bäret
stryker fjäderlätt
för att sedan peta ner
kväva hallonet
rakt djupt tre centimeter ner
in i mitten på kvaddat bakverk.

En två sedan tre
starka fingrar trycker hårt
och ett mosigt pip är det sista som hörs
innan tystnaden breder ut sitt feta täcke
över ett helt förstört gräddlängtansfat
som rinner utanpå
och det är tre klickar som lägger sig
på träbrunt mahognyglansigt cigarettbränt bord
denna dag då inga goda saker äts.

Av Li Carola Tamm 28 jan 2003 19:03