Pax Europa - en ny militärallians

Under det förra århundradet så präglades världen av två stora världskrig och ett kallt krig där terrorbalans och kärnvapenparaplyer blev allmänt kända begrepp. Vårt nordliga land förde hela tiden en retorisk neutralitets- och alliansfrihetspolitik trots att vi under täcket dubbelspelade med både Tyskland, Sovjet och Amerika. Men så föll muren och världen slog över från bipolär till unipolär. Är 1900-talets neutralitet och dubbelpolitik den väg den vi har/vill/bör fortsätta vandra även de kommande decennierna?

Sverige är numera medlem i ett EU där det sammantaget finns en välutvecklad militär kapacitet. Det finns även starka krafter som vill utveckla samarbetet mot en mer omfattande militär förmåga och en stark EU-armé, även om man som i Romano Prodis inledningscitat kan klä den i andra ord.

De flesta svenska partierna alla utom mp och v anser att det gemensamma säkerhetsarbete som pågår är bra och att det bör fortsätta. Utifrån FN-stadgan och idéer om internationell solidaritet så vill man ha försvarssamarbetet men säger skarpt nej till en allians. Moderaterna och Folkpartiet vill utöver EU samarbetet även att Sverige ska söka medlemskap i NATO.

Militärallians

Medlemskap i en militärallians gör att Sverige förlorar sin tidigare särställning som den neutrala tredje parten. Detta skulle få ett flertal negativa konsekvenser och inte minst skada den blågula folksjälen som sedan årtionden tillbaka skrutit med vår neutrala roll i världen. Men å andra sidan kan man konstatera att Sveriges roll som oberoende medlare och fredsmäklare minskat under det gångna decenniet. Vi har deltagit i NATO-ledda militära operationer och det var länge sedan det slöts något fredsavtal med en svensk som huvudmedlare.
En militärallians kan skapa en större trygghet för vårt land och i teorin är det billigare att delta i ett gemensamt försvarsarbete istället jämfört med att skapa en tillräcklig stor inhemsk styrka som kan stå emot ett väpnat angrepp. Dessutom kan en allians på ett väldigt effektivt sätt agera i internationella insatser, i första hand genom att bidra med en militärstyrka att användas vid FN-operationer.

Motpol till USA:s maktdominans

Utifrån ovanstående resonemang håller vi med de båda borgerliga partierna om behovet för Sverige att lämna det kalla krigets neutrala bakgård och ta ställning i en militärallians som erbjuder skydd för det egna landet men kanske framförallt en större möjlighet att visa solidaritet och hjälpa andra länder i kris. Men att föreslå NATO som lösningen förefaller för oss helt främmande. Man missar då helt den utrikespolitiska vikten av att uppnå balans. NATO och världspolitiken i övrigt domineras helt av USA. Att underkasta sig det enväldesstyre som ett NATO-medlemskap skulle innebära gör att vi indirekt stärker USAs roll som världspolis, och bidrar därmed till den unipolära värld där inte alltid FNs stadgar och svensk moral sätts i första rummet. Vi anser att det behövs en ny europeisk försvarsallians som inte ifrågasätter FNs internationella mandat.

Även om USA, Sverige och Europa har en till stora delar gemensam kultur, religion och samhällsbyggnad så anser vi att det i många frågor finns en stor värdegrundsskillnad. De europeiska länderna kan utifrån ett normalt turist-svensson-perspektiv te sig väldigt skilda åt i sin uppbyggnad. Men inom EU finns en stark värdegemenskap, och denna delas inte fullt ut av den stora grannen i väster. Ett tydligt tecken på detta är enligt oss synen på dödsstraff. EU accepterar inte ett medlemsland som anser sig ha rätt att döda sin egen befolkning medans USA är ett av de länder i världen som mest frekvent använder sig av denna straffmetod. Också den allmän välfärd som finns i Sverige, Danmark, Tyskland och i viss mån hela Europa saknas helt både i praktiken och i retoriken i USA. Så för att skapa en balans i världen men främst för att samarbeta med länder med gemensam värdegrund så bör en militärallians med svenskt medlemskap vara en europeisk och inte NATO

MALIN NYSTRÖM
FREDRIK RÖNNING

Av Fredrik Rönning 24 jan 2003 08:57