och där sträckte sig tanken en millimeter till
och jag fnyser åt mig själv
klarar du det där?
nej, det vet du att du inte gör
men jag såg ju världen! den där ute! jag vet att det går!
åh, du är så naiv, inse du kommer aldrig dit
tanken borta för stunden
jag har aldrig kunnat övertala mig själv
och spegelvassa minnen
som tidvågor i mängder
övertygelse
men är det inte värt försöket?
nej, inte en chans
stanna där
du faller igen, och du vet det
och min röst är så ironisk
när jag skäller på mig själv
och det spelar ingen roll hur mycket jag vädjar
- ingen är mer bestämd än jag
Av Marta Lisabet Engman 18 jan 2003 12:17 |
Författare:
Marta Lisabet Engman
Publicerad: 18 jan 2003 12:17
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå