Våga vara...

Ett av mina favoritskämt är den med den religiösa mannen som bad till Gud varje kväll och ville vinna en miljon på lotteriet. Efter många år dog han och fick komma till himlen där han träffade Gud och tog därför tillfället i akt till att ställa en fråga. "Herre, jag har varit dig trogen i hela mitt liv och jag har bett till dig varje dag. Varför fick jag aldrig vinna lotteri-miljonen?" Gud svarade, "Jag hade gärna låtit dig vinna om du hade köpt en lott någon gång."

Jag skrattar varje gång jag hör ovan nämnda skämt, möjligtvis därför att den stämmer så bra på de flesta av oss. Vi har alla hundratals drömmar och tusentals önskningar men ändå gör vi nära nog ingenting för att få dessa uppfyllda.

Jag skall ta mig själv som exempel. Skrift är en viktig del av mitt liv. Jag skriver för att bli läst. Jag jobbar som skribent på en spelsite och en av de största anledningarna till detta är att jag vill nå en åldersgrupp som normalt inte nås av flertalet skribenter. Jag skriver på Sourze för att bli läst men främst av allt för att bli kommenterad, för mig är vinsten av pengar lågt prioterat. Hemma arbetar jag på ett följetong bestående av fyra romaner i tegelstensstorlek och har idéer till minst fyra romaner till. Drömmen är att bli publicerad. Samtidigt önskar jag att få upp en artikel, en krönika eller varför inte en ledare hos en av de ledande svenska tidningarna.

Vad gör jag åt detta? Inte ett ting, jag har aldrig skickat någonting till någon tidningsredaktion, inte heller har jag varit i kontakt med något förlag och frågat om de är det minsta intresserade av mina verk. Anledningen kan vara rädsla för att bli refuserad, men denna förklaring köper inte jag. Ett avslag är alltid bättre än att inte göra någonting och i bästa fall kan man få feedback som får en att förbättra sig och sitt skrivande, det hela handlar snarare om lathet. Därför känns det dumt att sitta och dagdrömma när man kan göra så mycket mer.

Jag skriver detta för att jag har kommit till insikt och det är att vi måste sluta vara passiva, vi måste sluta med blygheten, latheten eller vad det nu är för något som hindrar oss och gå ut för att ta för oss av det som erbjuds. Jag har sett många guldkorn bland artiklarna i Sourze, oftast skrivna av de mest intressanta människorna, ändå är det ingen som vet vilka de är förrutom den interna intressegruppen. Verkligen synd och slöseri på talang. Gör era röster hörda mina vänner!

Texten ovan handlar mest om författardrömmar, men den stämmer in på mycket mer: kärleken, jobbet och så vidare. Poängen är att vi måste börja våga för att uppnå resultat, vi måste tro på oss själva för det är ingen annan som kan göra det åt oss.

Vem vet? Kanske blir det du som vinner den där miljonen imorgon. Glöm bara inte att köpa en lott...

Av Naseer Alkhouri 07 jan 2003 09:03