Andra världskriget, ett misstag?

Det första världskriget anses allmänt ha varit ett enda stort misstag.Ingen utom möjligen USA vann på kriget.De tre kejsardömena störtades och tsaren av Ryssland och hans familj förlorade livet.Frankrike fick visserligen tillbaka Elsass-Lothringen men till priset av många dödade och sårade och stor materiell förstörelse i norra Frankrike.

När det gäller andra världskriget är meningarna delade om det var ett misstag att det bröt ut.De tre stora förloarna var det nazistiska Tyskland,det fascistiska Italien och det kejserliga Japan.En stor vinnare var även denna gång USA.Vinnare denna gång var Sovjetunionen men till priset av stora förluster i människoliv och materiell förstörelse i västra Sovjetunionen. Frågan kan ställas om andra världskriget var ett misstag och att dess utbrott borde och kunde ha förhindrats.Med tre citat från historikern A.J.P. Taylors bok Förspelet till andra världskriget vill jag här visa att utbrottet av andra världskriget kunde ha undvikits med en annan politik.

Det första citatet har följande lydelse:"I augusti tänkte ryssarna inte på krig.De utgick från - och det gjorde Hitler också - att västmakterna inte skulle slåss när sovjetalliansen inte blev av.Polen skulle bli tvunget att kapitulera och när det polska hindret var ur vägen skulle en defensiv allians med väster kunna uppnås på mera lika villkor.Om polackerna alternativt inte gav vika fick de slåss ensamma och i så fall skulle de tvingas att ta emot hjälp från Sovjet i alla fall.Dessa kalkyler kullkastades av den faktiska händelseutvecklingen:ett krig i vilket både Polen och västmakterna deltog.Till och med det var en framgång för sovjetledarna:det avvärjde vad de hade fruktat mest- ett förenat kapitalistiskt angrepp på Sovjet.Men ett sådant krig hade sovjetpolitiken inte räknat med, händelserna den 1 och den 3 september kunde inte förutses den 23 augusti.Både Hitler och Stalin föreställde sig att de hade avvärjt ett krig.Hitler trodde att han skulle ta hem ett nytt Munchen gentemot Polen,Stalin att han i alla fall hade undgått ett ojämt krig för ögonblicket och kanske även i framtiden."

Det andra citatet är ett yttrande av den franske utrikesministern Bonnet och har följande lydelse:"Ska vi blint tillämpa vår allians med Polen?Är det inte bättre att tvinga Warszawa till en kompromiss?På så sätt kan vi vinna tid och kompletera vår utrustning,öka vår militära styrka och förbättra vår diplomatiska position så att vi kan göra effektivare motstånd mot tyskarna om de senare vänder sig mot oss."

I det tredje citatet skriver Taylor följande:"Fransmännen visste inte vad de skulle göra och beslutade därför att låta händelserna ha sin gång.Avgörandet vilade därför hos den engelska regeringen.Dess politik tycktes också ligga i ruiner,den engelsk-sovjetiska alliansen var ju oåterkallerligt bortspelad.Detta var att totalt missförstå den engelska politiken - ett missförstånd som i icke ringa mån förorsakade andra världskriget.Alliansen med Sovjet var oppositionens politik - labours,Winston Churchills och Lloyd Georges politik.Det var de som hävdade att motstånd mot Hitler bara var möjligt om Sovjet var med på den allierade sidan.Regeringen delade inte denna uppfattning.Den hade aldrig ansett att en allians med Sovjet hade något praktiskt värde,och den tog mycket motvilligt upp förhandlingar sedan den tvingats därtill av agitationen i parlamentet och ute i landet.Den kände lättnad när förhandlingarna bröt samman,den kunde belåtet säga "vad var det vi sa" till sina kritiker och den hade kommit ur en besvärande position.De konservativa andraplansfigurerna i underhuset gick längre.Många av dem hade i Hitler sett ett bålverk mot bolsjevismen,nu blev han i deras ögon en förrädare mot den västerländska civilisationens sak.Samtidigt som de konservativa vände sig mot Hitler vände sig labour med nästan lika stor bitterhet mot Stalin.De var beslutna att visa att i varje fall de var uppriktiga i sin antifascism även om det betydde att de måste stödja Chamberlain.Enligt alla rationella beräkningar borde den tysk-ryska pakten ha avskräckt det engelska folket.Lloyd George var nästan ensam om dem synpunkten.I övrigt framkallade pakten en beslutsamhet som inte skådats i England på tjugo år.Den 22 augusti beslutade kabinettet att stå fast vid sina förpliktelser mot Polen vilket väckte bifall.Det förekom ingen diskussion om hur dessa förpliktelser skulle uppfyllas,det fanns faktiskt inga möjligheter att uppfylla dem."

Av ovanstående framgår att beslutet att stå fast vid sina förpliktelser mot Polen fattades under intryck av den känslomässiga reaktion som uppstod när den tysk-ryska pakten blev känd.Under sådana förhållanden är det svårt att fatta rationella beslut.Om man hade valt att pressa Polen till eftergifter på samma sätt som skedde hösten 1938 i fråga om Tjeckoslovakien skulle ett krigsutbrott kunna ha undvikits hösten 1939.En annan fråga är om det borde ha undvikits.Efter fem års krig slutade Hitlers tusenårsrike i en ände med förskräckelse.Utan detta krig hade kanske denna regim inte varat i tusen år men väl i hundra och betytt en förskräckelse utan ände för folken i Europa.

Av Yngve Karlsson 03 jan 2003 09:34