Jag har jobbat drygt 10 år i IT-branschen. Idag är jag datakonsult med eget företag.
Jag har gjort en upptäckt under mina yrkesverksamma år. Det finns en annan tidsdimension. IT-tiden. Den skiljer sig på många sätt ifrån den vanliga tiden.
IT-tiden har inte mycket med tid att göra. Den är mer besläktad med till exempel anställningsvillkor, försäljningsteknik och finansiering. Detta beror på att ingenting får ta tid i IT-branschen. Tid får inte finnas. Tid är fult. Tid kan göra produkten osäljbar.
Detta visar sig på olika sätt i IT-branschen. Anställningar utan rätt till övertidsarbete är vanligt. Ändå är det en bransch där många jobbar över mer än de flesta. I anställningsavtalen används vackra ord som Tantiem och Bonussystem för att överskugga detta missförhållande. Dessa system är ofta utformade på ett komplicerat och oöverblickbart sätt som gör dem svåra att värdera.
Den självklara säljprincipen i branschen är Sälj först - Producera senare. Försäljare och kapitalinskaffare utan insikt i produktionsrutinerna gör tidsuppskattningar som kunden eller finansiären vill höra. När man har fått kråkan på kontraktet presenteras den orealistiska uppgiften för dem som verkligen ska skapa produkten. Detta leder till omöjliga tidsramar och ibland luftslott med vårdslösa finansiärer som står på kö för att kasta sina pengar på idiotprojekt. IT-bubblan behövde spricka.
Vem låter sig då utnyttjas av detta system? Till exempel kan det som ung, begåvad och ambitiös men oerfaren vara häftigt att känna sig som företagets duktiga "hacker" och på så sätt få en identitet. Ett annat problem är att datorer suger tag i dig, in i deras värld. Du blir sittande och glömmer tid och rum. Då är det lätt att glömma tidsproblemen.
Även driftiga, kreativa personer som tycker sig vara på rätt plats och gör "sin grej" kan bli brända av IT-tiden. Att "ha kul på jobbet" är ingen garanti för att du fixar biffen.
IT-branschen är ung och omogen. Det är min förhoppning att den formas till något mer realistiskt, mänskligt och jordnära. Och att de olika yrkeskategorierna i branschen ska lära sig att samarbeta. Man kan inte leva på drömmar.
Många i IT-branschen hör till dagens knegare. Det är inget som säger att du måste ha blåställ och riskera att få fingrarna avklippta i någon farlig maskin för att du ska kunna kalla dig själv för arbetare. Många IT-företag är fabriker. Mjukvarufabriker. Och därmed delar de mycket av den problematik som finns i sådana arbetsmiljöer. Man behöver inte vara medlem i Metall för att ha rätt att säga ifrån.
Jag vill ha mer respekt för människor. Oavsett om de är idéskapare, knegare, chefer, konsulter, medarbetare, samarbetspartners, kunder, leverantörer eller vad som helst.
Jag tycker att företag måste ta ett socialt och medmänskligt ansvar. Den dagen man beslutar sig för att anställa någon ska man visa respekt för den individen. Lika mycket som individen inte kan ta för givet att denne ska "skänkas" ett jobb utan måste göra någon nytta i företaget.
Man borde släppa sitt sjukliga fokus på tiden och istället ägna sig åt frågor om motivation, kunskapsutveckling och lyckliga medarbetare.
Om företaget saknar respekt för människan kan det dra åt helvete. Jag är åtminstone inte intresserad av att arbeta där.
Av Ric Sz 04 dec 2002 08:34 |