du gick
så öppnades tystnaden och jag
måste välja bland alla ord i den
för
att hitta ut
droppar ekar mot metall,
mot vattnet ett vänligt pling
men ekot av metall
vill hålla allt i ett hårt grepp
inget får gå in i gårdag
där måttet förblir halvfullt
ta med dig min dag och kylan slår
på gongongen,
i skorstenspipan,
i den lösa grinden
vemod, varför alltid så mycket
vemod i
hundarnas ögon?
Av Solveig Sjöskog 02 dec 2002 14:47 |
Författare:
Solveig Sjöskog
Publicerad: 02 dec 2002 14:47
Ingen faktatext angiven föreslå
Litteratur, &, Poesi, Poesi, Litteratur & Poesi, Poesi, kattskit, hög, luft | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå